Pressmeddelande 10-12-2020 kl. 8.50
Finlands miljöcentral SYKE har publicerat ny regional uppföljningsinformation om mängderna av hushållsavfall och deras återvinningsgrad, samt om sociala indikatorer för den cirkulära ekonomin. Återvinningsgraden för hushållsavfall stiger inte tillräckligt snabbt. I vissa av kommunregionerna kan en svag positiv utveckling skönjas men takten måste öka för att EU:s återvinningsmål ska nås i tid.
Hushållens avfallsmängder och återvinningsgraden följdes upp för 10 kommunregioners del, närmare bestämt Forssa, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, Borgå, Riihimäki och Åbo. Dessutom har uppgifter för Vandaregionen, som Helsingforsregionens miljötjänster HRM har tagit fram, lagts till.
Ändring av mängden av hushållsavfall och återvinningsgraden 2016-2019. © SYKE
Hushållens avfallsmängder har minskat i vissa av kommunregionerna men återvinningen stiger inte tillräckligt snabbt
Enligt uppföljningsresultaten går utvecklingen i områdena i olika riktningar när det gäller hushållens avfallsmängder och återvinningen. På vissa orter har de kundbaserade avfallsmängderna ökat, på andra orter har de minskat.
I regionerna Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Lahtis, Riihimäki, Åbo och Vanda kunde en minskning i fråga om hushållsavfallet ses, vilket innebär att avfallet som invånarna själv producerar i hemmen har minskat. I de här regionerna uppgår minskningen av hushållsavfallet per kommunregion till 1–12 procent, det vill säga som mest över 40 kilo per invånare per år. I regionerna Lahtis och Åbo beaktas åren 2018–2019 i analysen och för de övriga regionernas del åren 2016–2019.
Kommunregionerna i analysen visar med utgångspunkt i bedömningar för 2016–2019 inte på någon kraftig ökning av återvinningsgraden, vilket också återspeglas i de nationella siffrorna för kommunalt avfall. Återvinningsgraden steg en aning i regionerna Joensuu, Kuopio, Lahtis, Borgå, Åbo och Vanda där ökningen låg på cirka 1–2 procentenheter.
”Kraftigast har ökningen av återvinningsgraden varit i Åboregionen, medan avfallsmängden har minskat mest i Hyvinge- och Riihimäkiregionen. Undersökningen kunde utvidgas med tre kommuner, det vill säga med över en fjärdedel jämfört med föregående rapporteringsomgång, vilket är synnerligen bra”, konstaterar Circwaste-projektets ansvariga ledare Tuuli Myllymaa vid Finlands miljöcentral SYKE.
Hushållsavfall är kommunalt avfall som produceras i hemmen, till exempel bioavfall, kartong, papper, glas, metall och plast. Hushållsavfallet lämnas antingen i ett insamlingskärl på innergården eller längre bort vid ett regionalt insamlingsställe, på en avfallsstation eller till exempel i automaten för returflaskor i affärerna.
Den separata insamlingen av bioavfall ökar i ett flertal kommunregioner
Den separata insamlingen av bioavfall påverkar återvinningsgraden i stor utsträckning, eftersom bioavfallet i fråga om vikt är det största insamlade avfallsslaget. Med utgångspunkt i uppföljningen kan vi se att graden av separat insamlat bioavfall steg under 2016–2019 i regionerna Hyvinge, Jyväskylä, Kuopio, Borgå och Riihimäki och under åren 2018–2019 i regionerna Lahtis och Åbo. Motsvarande analys genomfördes inte för Vandas räkning, men HRM följer den separata insamlingen av bioavfall.
Återvinningsviljan påverkas som bekant av hur enkelt det är att sortera. Detta kan delvis ses i materialet. Bland regionerna i uppföljningen genomförs separat insamling av bioavfall för varje fastighet i regionerna Villmanstrand och Jyväskylä. I regionerna Hyvinge, Joensuu, Kuopio, Borgå och Riihimäki samlas bioavfall på fastigheter med minst fem bostäder. I de övriga områdena är insamlingen obligatorisk för större fastigheter, eller så råder inga förpliktelser.
Behövs regionala lösningar för att återvinningsmålen ska nås
Återvinningsgraden för kommunalt avfall ska öka till 55 procent i EU-länder fram till år 2025 och till 65 procent före 2035. Finlands återvinningsgrad för kommunalt avfall var 43 procent i 2019. Eftersom det fortfarande är långt kvar till 55 procent för kommunalt avfall, vilket är målet för återvinningen, krävs hårt arbete för att återvinningen av hushållsavfall ska öka. När det gäller att utöka återvinningen och främja cirkulär ekonomi har informationsspridning en nyckelställning.
”Betydelsen av den regionala uppföljningen kommer att öka i framtiden. Det behövs regionala lösningar och spridning av de bästa idéerna. Det vore också bra att veta hur utvecklingen ser ut när det gäller annat kommunalt avfall än från privata hushåll, till exempel från affärer, restauranger, kontor och skolor”, säger forskaren Tiina Karppinen vid Finlands Miljöcentral SYKE.
I regionerna som medverkade i uppföljningen minskade hushållsavfallsmängden eller steg bara lite. Enligt Statistikcentralens statistik över kommunala avfallsmängder har emellertid mängden kommunalt avfall ökat avsevärt mellan 2017 och 2018. Utifrån dessa siffror verkar det som om det kommunala avfallet har ökat inom förvaltning, service och näringsverksamheter, men inte från privata hushåll.
Åtgärder som ökar återvinningen har under uppföljningsåren gått långsammare i väntan på en förnyelse av avfallslagen som på många sätt kommer att påverka rutinerna inom avfallsbranschen.
Uppföljningen genomförs i samarbete med aktörer inom avfallsbranschen
Finlands Miljöcentral SYKE har tillsammans med aktörer inom avfallsbranschen sedan 2018 utvecklat en metod för att bedöma hushållsavfallsmängderna och utvecklingen av återvinningsgraden runt om i Finland. Under andra omgången av uppföljningen som nu slutförts har uppgifterna för tidigare år preciserats i samråd med avfallsanläggningarna och uppdaterats för att motsvara de nyaste uppgifterna. Helsingforsregionens miljötjänster HRM producerar uppföljningsuppgifter för Vanda som en del av HRM:s regionala informationsproduktion.
Den regionala avfallsuppföljningen bygger till stor del på bedömningar, så avfallsmängderna och återvinningsgraderna kan inte ännu jämföras mellan de olika regionerna. Det finns avsevärda skillnader i regionernas bakgrundsuppgifter på grund av skillnader i hur avfallshanteringen har ordnats, till exempel när det gäller bedömningen av de privata hushållens avfallsandel och mängderna nyttoavfall som komplettering. Variationer under åren orsakas av uppbyggnad och tömning av lager. Siffrorna bör ses som riktvärden som ska preciseras.
Nya indikatorer för bedömningen av den cirkulära ekonomins sociala effekter
Övergången till cirkulär ekonomi medför betydande förändringar i människornas vardag. Finlands Miljöcentral har för första gången tagit fram sociala indikatorer för cirkulär ekonomi i Finland. Med indikatorerna följer man upp hur enkel och tillgänglig en hållbar vardag med cirkulär ekonomi är i olika områden, i vilket utsträckning övergången till cirkulär ekonomi ger välbefinnande och om välbefinnandet fördelas jämt bland alla.
”Utifrån de första resultaten har Finland tagit steg i riktning mot en cirkulär ekonomi även ur ett socialt perspektiv. Tjänsterna i anslutning till avfallsåtervinningen blir allt mer tillgängliga för medborgarna, utbildning i cirkulär ekonomi ges runt om i landet och den cirkulära ekonomins roll som sysselsättare för personer i svag ställning är betydande”, säger specialforskaren Kati Pitkänen vid Finlands miljöcentral SYKE.
Å andra sidan varierar tillgängligheten till insamlingsställen och tillgången på återvunna råmaterial mycket runt om i landet. I vissa landsbygdsregioner är man till exempel tvungen att transportera avfall med fordon till återvinningen.
Läs mer om indikatorerna (på finska)
Sociala indikatorer:
Mer information
- forskare Tiina Karppinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 029 525 1376, fornamn.efternamn@syke.fi
- specialforskare Kati Pitkänen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 029 525 1101, fornamn.efternamn@syke.fi (sociala indikatorer)
- Ansvarig chef för projektet Circwaste, gruppchef Tuuli Myllymaa, Finlands miljöcentral SYKE, tfn 029 525 1437, fornamn.efternamn@syke.fi
Projektet Circwaste – Mot cirkulär ekonomi
Finlands miljöcentral samordnar projektet ”Circwaste – Mot cirkulär ekonomi”. Budgeten för det sjuåriga projektet som hör till EU Life-programmet uppgår till nästan 19 miljoner euro. Dess syfte är att främja cirkulär ekonomi genom praktiska åtgärder i samband med byggnation, lantbruk, industri, livsmedelskedja och privata hushåll. I projektet identifieras de effektivaste konkreta åtgärderna för att främja cirkulär ekonomi. Kommunerna som deltar i utredningen har valts ut bland Circwaste-föregångskommuner och i nätverket Fisu (Finnish sustainable communities).
Källor: Avfallsanläggningarna (Etelä-Karjalan Jätehuolto Oy, Helsingforsområdets miljöcenter HSY, Jätekukko Oy, Kiertokapula Oy, Loimi-Hämeen Jätehuolto Oy, Mustankorkea Oy, Puhas Oy, Päijät-Hämeen Jätehuolto Oy, Rosk’n Roll Oy Ab och Sydvästra Finlands Anfallsservice Ab), Finlands Förpackningsåtervinning RINKI Ab, Suomen palautuspakkaus Oy Palpa, Statistikcentralen och Birkalands Närings-, trafik och miljöcentral.
Cirwaste-projektet får finansiering av EU för produktion av material i projektet. Synpunkter som framkommer ur materialet är helt och hållet projektets egna och är inte EU-kommissionens ansvar.