Utredning: Tydliga spelregler önskas för verksamheten med frivillig utsläppskompensation

Pressmeddelande 06-04-2021 kl. 10.05
Päästökompensaatio_suo
© Adobe Stock / Jani Riekkinen

Det behövs enhetliga förfaranden för produktion och användning av utsläppsminskningsenheter för att göra verksamheten med frivillig utsläppskompensation mer godtagbar och minska utsläppen med hjälp av kompensationsprojekt. Dessutom behövs det riktlinjer för hur inhemska utsläppskompensationer ska användas i kommunerna samt förhållandet mellan dessa kompensationer och statens klimatmål, speciellt inom markanvändningssektorn. 

Finlands miljöcentral utredde på uppdrag av miljöministeriet nuläget för verksamheten med frivillig utsläppskompensation och vilken roll de finländska aktörerna har i arbetet för att stävja klimatförändringen. Forskarna undersökte till exempel vilka projekt som producerar utsläppsminskningsenheter och hur projektens kvalitet säkerställs. I utredningen ingår en översikt över utmaningarna och utvecklingsbehoven på den frivilliga utsläppskompensationsmarknaden samt förslag till utveckling av sektorn i Finland.

Statens roll i kompensationsverksamheten måste förtydligas

Allt fler företag strävar efter koldioxidneutral verksamhet, först genom att minska de växthusgasutsläpp som verksamheten orsakar och sedan genom att kompensera för de återstående utsläppen. Också kommuner och regioner samt enskilda medborgare är intresserade av att kompensera för sina egna utsläpp.

Utredarna rekommenderar att staten och aktörerna inom branschen utarbetar gemensamma minimikriterier och tydliga regler som aktörerna ska följa i verksamheten. Detta önskas också av aktörerna inom branschen. Tydliga regler är en förutsättning för att kompensationsverksamheten ska vara tillförlitlig och för att konsumentskyddet ska förverkligas i verksamheten.

”Det är viktigt att sektorn för frivillig utsläppskompensation utvecklas marknadsorienterat, men det finns också skäl att förtydliga statens roll i kompensationssystemet. Dessutom kunde det inrättas en vetenskaplig expertpanel som stöder konsumentmyndigheten, som är den ansvariga instansen, och aktörerna ", säger projektets huvudforskare Johanna Niemistö från Finlands miljöcentral.

På marknaden för frivillig kompensation finns ett tjugotal inhemska aktörer som erbjuder utsläppsminskningsenheter för inhemska objekt. Tills vidare finns det dock inga sådana standarder för de inhemska enheterna med hjälp av vilka kvaliteten på den produkt som säljs kunde bedömas.

Kompensationsprojekten kan stödja uppnåendet av Finlands klimatmål

Enligt utredarna lönar det sig för staten att främja kompensationsverksamheten. I bästa fall kan inhemska kompensationsprojekt på ett betydande sätt bidra till uppnåendet av Finlands klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt, då privata pengar kanaliseras till utsläppsminskningsverksamheten.

Staten ska dock klargöra hur de inhemska kompensationerna för utsläpp beaktas i Finlands klimatmål, speciellt när det gäller utsläppsminskningsenheter inom markanvändningssektorn. Man måste kunna bedöma om kompensationsprojekten genuint bidrar till att minska utsläppen eller om dessa utsläppsminskningar skulle uppnås i något skede också utan kompensation. Utvärderingen inom markanvändningssektorn försvåras av osäkerheten om mängden och varaktigheten av kollagren i åkrar och skogar.

”Riktlinjerna för kommunernas utsläppskompensationer bör vara förenliga med strävan efter koldioxidneutralitet i Finland. I det nationella systemet ska man dessutom beakta den internationella utvecklingen på marknaden och eventuella ändringar i Europeiska unionens lagstiftning för att undvika motstridigheter och överlappningar", betonar projektets ansvariga ledare Jyri Seppälä.

Resultaten av utredningen utnyttjas när man bedömer hurdan lagstiftning det behövs för den frivilliga kompensationsverksamheten i Finland. Miljöministeriet finansierar också ett projekt där man utreder olika regleringsalternativ och lägger fram förslag till den mest ändamålsenliga regleringslösningen eller en lämplig regleringskombination under sommaren 2021.

Utredning (på finska)

Miljöministeriet

Ytterligare information

Specialforskare Johanna Niemistö, projektets huvudforskare och projektledare, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1835, förnamn.efternamn@syke.fi

Professor Jyri Seppälä, ansvarig projektchef, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1629, förnamn.efternamn@syke.fi

 



 


Ämne:
Målgrupp: