Pressmeddelande 18-05-2021 kl. 8.30
Forskningsfartyget Aranda gjorde en kombinerad övervaknings- och forskningskryssning i slutet av april. Våralgerna var i full blomning i Finska viken. Våren är tiden med de tätaste algblomningar i Östersjön. Ändå är denna algblommningen relativt lite känd.
© Bild: Sirpa Lehtinen
Nyligen (20–30 april) gjorde Finlands miljöcentral (SYKE) med forskningsfartyget Aranda en kombinerad övervaknings- och forskningskryssning som täckte norra Egentliga Östersjön, Finska viken, Ålands hav, Skärgårdshavet och Bottenhavet. I den årliga monitoreringen av vårblomningen mätar vi bland annat algbiomassa, näringsämnen, temperatur, syre, salthalt och pH i vattnet.
”Detta ger viktig information för att förstå långsiktiga förändringar i Östersjön, orsakade av övergödning och klimatförändringar. Till exempel uppvärmning orsakar märkbara förändringar i miljön, med mindre is på vintern och tidigare uppvärmning av ytvattnet under våren. Vilken effekt detta har på algblomningarna är fortfarande osäkert, men det finns tydliga tecken på att vårblommningen börjar tidigare och att algsamhället förändras”, säger expeditionsledare specialforskare Kristian Spilling från SYKE.
I slutet av april var algbiomassan i Finska viken mycket heterogent fördelat med den högsta koncentrationen utanför Helsingfors och algsamhället dominerades av kiselalger. Mindre mängder alger hittades i den östra delen av Finska viken och vid de västligaste provtagningspunkterna utanför Hangö. Enligt Spilling är den stora skillnaden i algbiomassa inom ett relativt litet område styrd av vattenrörelsen och uppdelningen av olike vattenskikt.
I egentliga Östersjön var det också nära toppen av vårblomningen med dinoflagellat dominerat samhälle. I Ålands hav och Bottenhavet fanns det fortfarande relativt mycket näringsämnen i ytvattnet och blomningen var i startsfasen. Vanligtvis kommer toppen av vårblomningen några veckor senare där och förväntas omkring mitten av maj.
Våren är tiden med de tätaste algblomningarna
Våren är tiden med de tätaste algblomningarna i havet. När växtplankton massförökas kallas det algblomning. Efter vintern är koncentrationer av näringsämnen i vattnet höga och med ökande ljus är förhållanden perfekta för vårblomningen. På våren kan algbiomassan vara flera gånger större än på sommaren, men ändå är vårblomning relativt lite känd.
”De finns många orsaken för detta. Anledningen är först att de flesta av våralgerna tillhör grupperna av kiselalger och dinoflagellater som inte ackumuleras på samma sätt vid ytan som blågrönalgen gör på sommaren. För det andra orsakar vårblomningen ingen hälsorisk för människan. Dessutom finns det ju mindre rekreationsaktivitet längsmed kusten på detta årstiden, och folk knappast märker det bruna färget i vattnet, men fiskarna kan märk att dom får släm på sina nät”, säger specialforskare Sirpa Lehtinen från SYKE. Lehtinen koordinerar Finlands nationella uppföljningen av växtplankton.
När algerna har konsumerat alla näringsämnen sjunker de flesta till havsbotten där den stora mängden av biomassa kan bli ett miljöproblem. Anledningen är att syre konsumeras när biomassan ruttnar, och om bottenvattnet blir syrefritt finns det flera negativa miljöeffekter, såsom utsläpp av fosfat, vilket försämrar övergödningsproblemet.
Djupvattnet ändå värmare än normalt
Under Arandas resa var vattens yttemperaturen genomsnittlig för årstiden, men bottenvattnet var varmt, upp till 6° C, i Finska viken. Detta är inte rekordhögt, men bland de 10 % högsta registrerade. Temperaturen var också hög i det djupa vattnet i egentliga Östersjön, nästan 7° C på vissa platser. I Ålandshavet, där det var rekordhög temperatur på djupvattnet i januari, fanns det ändå en relativt normal temperatur nu (3,6° C vid 286 m), förmodligen för att vattenmassorna har rört sig.
Forskare Jacqueline Jerney förbereder genetiska prover för växtplanktonövervakning i laboratoriet ombord R/V Aranda. © Foto: Ilkka Lastumäki / SYKE
Nya DNA metoder testas
Under denna kryssning togs också genetiska prov av algerna, utöver de konventionella övervakningsproven som analyseras med mikroskop.
”Vi testar metabarkodningsmetoden för DNA i den finska marina algövervakningen. Det kommer att vara mycket värdefullt att veta vilken typ av ytterligare information om biologisk mångfald hos primärproducenter vi kommer att kunna få med DNA metabarkodning, även om vi är medvetna om att det fortfarande finns många brister i de genetiska referensdata som finns tillgängliga för norra Östersjön”, säger specialforskare Sirpa Lehtinen.
Testerna med DNA metabarkodning finansieras av Finlands miljöministerium. Förutom algerna kommer även bakteriesamhället att undersökas i genetiska analyser som utförs som en del av SYKEs eget eDNA-försöksprojekt.
Satellitobservationer är en del av vår marine övervakning
Förutom övervakningsarbetet ombord R/V Aranda producerar Finlands miljöcentral information om Östersjön baserat på satellitobservationer. Denna information finns som öppen åtkomst på webbplatserna TARKKA (Länk till gränssnittet TARKKA) och Östersjön.fi (Länk till webbplatsen Östersjön.fi). TARKKA visar de dagliga satellitobservationerna om vattenkvalitet och yttemperatur under molnfria perioder. Webbplatsen Östersjön.fi ger insikt i olika online-mätningar som tidsserier.
Strax före starten av Arandas vårkryssning den 18 april 2021 var Finska viken och Bottenviken nästan molnfria. Detta gav en fullständig bild av vårblomningen av växtplankton och vårens kustprocesser samtidigt. Det fanns fortfarande lite is kvar vid den östligaste delen av Finska viken. Bilden är formulerat av Sentinel-3 satellits OLCI-instument observationer, som är en del av EU’s Copernicus-program och visar algpigment klorofyll-a koncentrationen i mikrogram per liter. Den högsta klorofyll-a nivån observerades i östra Finska viken och i allmänhet har Finska viken den högsta koncentrationen av algbiomassa under vårblomning i de finska vattnen.
Satellitobservationerna på våren av växtplanktonpigment, dvs. klorofyll-a, kanske inte är visuellt lika engagerande som sommartidens observationer av cyanobakterier, men båda ger viktig information om den rumsliga fördelningen, tidpunkten för blomningen och dess längd. Tillsammans med informationen om dominerande växtplanktonarter ger dessa indikatorer värdefull inblick i den årliga växtplanktoncykeln.
Den 18 april var yttemperaturen vid Östersjön typisk för årstiden. Bilden fångades av Sentinel-3-satellitens SLSTR-instrument. Även om blågrönalger drar mest uppmärksamhet i TARKKA, väcker också observationerna av växtplanktonens blomning, vattentemperatur, is och vårens smältperiod stort intresse bland myndigheter och allmänheten.
Ytterligare information
- Expeditionsledare: specialforskare Kristian Spilling, Finland miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn +358 295 251 656
- Specialforskare Sirpa Lehtinen, Finland miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn +358 295 251 353
- Specialforskare Jenni Attila (Satellitobservationer), Finland miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn +358 295 251 078
- Kommunikationsexpert Eija Järvinen, Finland miljöcentral, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn +358 295 251 242
Pressbilder