Sammanfattning av den riksomfattande blågrönalgöversikten juni–augusti 2022: Till havs observerades rikliga algmängder i somras, blågrönalgsläget i sjöarna låg kvar på samma nivå som under de senaste åren

Pressmeddelande 25-08-2022 kl. 15.10
blågrönalger
SYKE:s havsforskningsfartyg Aranda upptäckte den 9.8.2022 blågrönalger i norra delen av Östersjöns huvudbassäng. © Sirpa Lehtinen / SYKE

Sommarens blågrönalgsläge har varierat beroende på väderförhållandena. Algmängderna i havsområden och sjöar nådde sin kulmen under sommarens varmaste perioder i mitten av juli och augusti. Det svalare vädret vid övergången mellan juli och augusti dämpade blågrönalgblomningarna ett tag. Sommarens blågrönalgsläge i sjöar var rätt så typisk i jämförelse med tidigare år. Den regionala variationen har emellertid varit stor, och den riksomfattande alguppföljningens mest omfattande observationer koncentrerades i några sjöar med hög näringshalt. Riskbedömningen av algblomningar realiserades och rikliga mängder blågrönalger observerades särskilt i sydvästliga, sydliga och västliga havsområden. Under veckan som började den 22.8 förekommer det fortfarande ganska rikliga algmängder till havs och i sjöar.

Varierande algläge i insjöarna

Blågrönalgsläget i sjöar har varierat med vädret under sommaren. I början av sommaren dämpade det svala vädret uppkomsten av blågrönalgblomningar, och algsituationen var typisk för tidpunkten. Efter midsommaren, då vädret blev varmare, ökade förekomsten av blågrönalgblomningar på många ställen. Det svalare vädret i slutet av juli sänkte ytvattentemperaturen i sjöarna och försvagade blågrönalgblomningarna. På grund av vindarna förblev blågrönalgerna också blandade med ytvattnet. I början av augusti ökade varmt väder ytvattentemperaturerna med flera grader i hela landet. Dessutom tillförde starka vindar och regn ställvis näringsämnen till blågrönalgerna från bottnen och avrinningsområdet, och blågrönalgblomningarna blev åter rikligare i nästan hela landet.

Blågrönalgsläget i sjöarna har under sommaren varit föremål för stor regional och lokal variation. I Nyland, Egentliga Finland och Kajanaland har sommarens blågrönalgsläge legat i linje med långtidsgenomsnittet under hela sommaren. I resten av landet har algsituationen varierat på båda sidor om långtidsgenomsnittet. Höjdpunkten för blomningar av blågröna alger nåddes under värmeböljan i augusti, med undantag för Lappland.

I sommar ingick cirka 275 observationsplatser vid insjöar i den riksomfattande alguppföljningen. Under sommaren observerades blågrönalger på 138 platser, vilket är ungefär samma som föregående sommar. Små algmängder påträffades på 100 platser, rikliga algmängder på 68 platser och ytterst rikliga mängder på endast fyra observationsplatser.

”Vanligen förekommer förekommer blågrönalgblomningar i frodiga sjöar där det finns mycket fosfatfosfornäring som algerna kan använda. I de frodigaste sjöarna har blågrönalgblomningarna varat i flera veckor i somras. I de övriga sjöarna kan mindre blågrönalgblomningar ha varat endast två–tre veckor eller mindre”, berättar specialforskare Kristiina Vuorio från Finlands miljöcentral.

Mot slutet av augusti har blågrönalgblomningarna ökat på vissa platser. Ytterst rikliga blågrönalgblomningar har inte observerats under den gångna veckan. Rikliga algmängder observerades på 14 observationsplatser och små algmängder på 38 observationsplatser. Efter sommarlovsperioden har antalet blågrönalgobservationer som kommit in från medborgarna minskat tydligt. Under de senaste sju dagarna har endast 50 observationer inkommit via Havaintolähetti-tjänsten och karttjänsten vesi.fi, av vilka 26 har observerat blågrönalger.

I sydvästliga, sydliga och västliga havsområden observerades rikliga algmängder under sommaren

Mängden blågrönalger i Finlands havsområden började öka redan i juni–juli på grund av det varma vädret. Antalet blågrönalgobservationer nådde sin höjdpunkt under ett par veckor i mitten av juli och igen omkring mitten av augusti. Mellan dessa perioder, vid månadsskiftet juli–augusti, minskade blågrönalgobservationerna tillfälligt till följd av svalare väder. Algmängderna är fortfarande stora för tidpunkten i slutet av augusti, och om gynnsamma väder- och näringsförhållanden fortsätter, kan blågrönalger förekomma i många områden långt in på hösten.

Nationellt sett var blågrönalger vanligare vid kustens och skärgårdens observationsplatser under topparna i juni–augusti än under motsvarande perioder 1998–2021. Jämförelsen med tidigare år är emellertid bara riktningsgivande, eftersom observationsplatsernas antal och läge varierar från år till år. De flesta av kustens observationer gjordes omkring Skärgårdshavet, västra Finska viken och Bottenhavet, men blågrönalger förekom även i andra kustområden. Vid kusterna och i skärgården varierar algmängderna snabbt, och algsituationen kan vara mycket annorlunda på platser som ligger mycket nära varandra.

I öppna havsområden nära Finland gjordes blågrönalgobservationer särskilt i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, söder om Åland och Skärgårdshavet, i Finska viken från Hogland till Skärgårdshavet och i Bottenhavet upp till Kvarken. I östra Finska viken har det förekommit mindre blågrönalger än i vikens västra delar, men i slutet av augusti har rikliga algmängder observerats i buktar längs östra Finska vikens kuster.

”Baserat på observationer från havsforskningsfartyget Aranda och Utö havs- och atmosfärforskningsstation fanns tre olika arter av blågrönalger i förekomsterna. Varierande mängder Nodularia spumigena, Aphanizomenon flosaquae och Dolichospermum spp. förekom i samtliga prov. Nodularia spumigena förekom emellertid i rikligare mängder i Finska viken och Bottenhavet än under de senaste åren", säger specialforskare Sirpa Lehtinen från SYKE.

Det finns skillnader mellan blågrönalgarternas ekologiska egenskaper och bland annat produktionen av skadliga föreningar. Nodularia spumigena har hittills alltid visat sig vara giftig. Andra arter av blågröna alger kan också producera olika lever- och nervgifter och andra föreningar som är skadliga för hälsan och som kan orsaka allergiska symtom. Därför bör alla blågrönalgblomningar behandlas med försiktighet, eftersom de kan ha negativa hälsoeffekter på människor och husdjur.

”I fortsättningen vill vi närmare undersöka kombinationen av blågrönalgförekomsternas artsammansättning och satellitobservationer. Vi använder redan observationer från sex olika satelliter i vår dagliga övervakning, så det finns goda förutsättningar för en analys som kombinerar blågrönalgartdata från mätresor med satellitobservationer”, säger ledande forskare Jenni Attila från SYKE.

Under den senaste veckan i slutet av augusti har 19 blågrönalgobservationer meddelats i kust- och skärgårdsområden, främst från Skärgårdshavet. I Finska viken och omkring Kvarken har blågrönalger också observerats på öppna havet. På öppna havet stiger blågrönalgerna till ytan särskilt när nedbrutna blågrönalgceller har förlorat sin förmåga att reglera sin position i vattenspalten.

Riskbedömningen av algblomningar realiserades

Den riskbedömning av blågrönalgblomningar som gjordes i början av juni baserades främst på vinterns näringssituation eftersom sommarens väderleksförhållanden inte kan förutses. Blågrönalgerna beräknades ha bra tillgång till fosfornäring, vilket gjorde risken för blågrönalgblomningar stor. I sommar har tillväxtförhållandena för blågrönalger förblivit gynnsamma, eftersom varmt väder och blandandet av vatten som för fosfornäringen närmare ytvattnet har växlat. Sommarens risk för algblomning har till stor del realiserats i de områden som angavs i blågrönalgprognosen.

När det gäller Bottenhavet finns det emellertid ett behov av större förståelse för blågrönalgernas tillväxtpotential, eftersom blågrönalgblomningarna i sommar har varit mer rikliga och omfattande än vad som förutspåtts på basis av vinterns näringssituation. Dessutom tyder förekomsten av Nodularia spumigena i norra delen av Bottenhavet på en förändring i Bottenhavets ekosystem. Blågrönalgobservationerna omkring Kvarken har ökat oroväckande under de senaste åren.

”Man kan inte dra några slutsatser om utvecklingen av Östersjöns tillstånd från blågrönalgblomningarna under ett enskilt år. För detta krävs regelbunden övervakning av arterna och vattenkvaliteten. Näringssituationen fortsätter att gynna blågrönalgblomningar i stora delar av Östersjön. Därför avgörs sommarens algsituation främst av sommarvädret i de områden där risken för algblomningar är störst, säger specialforskare Jouni Lehtoranta från SYKE.

Sammanfattning av observationerna av blågrönalger som sparats i Insjö-Havswikin under sommaren och av de ytliga algområden som tolkats utgående från satellitbilder. I sammanfattningen har sammanställts de algobservationer som gjorts i olika områden under sommaren, och de mest rikliga enskilda observationerna presenteras först. Blågrönalgobservationer: Insjö-Havswikin, riksomfattande alguppföljningen och SYKEs satellitobservationer. Färgskalorna för satellitobservationerna och Insjö-Havswikins observationsklassificering motsvarar varandra. Innehåller modifierad Copernicus-data och USGS/NASA Landsat Program data, SYKE (2022)

SYKE följer med förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd

Finlands miljöcentral SYKE följer med förekomsten av blågrönalger som en del av uppföljningen av miljöns tillstånd och har varje vecka under juni–augusti publicerat en översikt av blågrönalgsituationen i insjöar och i havsområden nära Finland. Observationen av blågrönalger fortsätter ända till slutet av september, men de nationella veckorapporterna upphör i slutet av augusti.

Den typiska tidpunkten för blågrönalgblomningar är från juni–juliskiftet till augusti. På sensommaren tenderar svala nätter att sänka vattnets yttemperatur, vilket kan stävja förekomsten av blågrönalgblomningar. Minskningen av mängden ljus hämmar också tillväxten av blågrönalger. Blågröna alger kan emellertid fortfarande blomma rikligt i september, och svaga blomningar kan ännu förekomma i oktober–november. Om det finns tillräckligt med näringsämnen för blågrönalgerna, kan de fortsätta att blomma under istäcket. Färgpigmentet fykocyanin som lösgörs när blågrönalgceller sönderfaller kan färga vatten och stränder och på vintern isrännor med turkos eller blåaktig färg och bilda turkos målarfärgsaktig massa på stränder.

Den riksomfattande alguppföljningen har gjorts sedan 1998. SYKE gör uppföljningen i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och de kommunala miljömyndigheterna. Rotary Finland har också deltagit i alguppföljningen för tredje året. I uppföljningen ingår mer än 400 permanenta observationsplatser runt om i landet, såväl vid insjöar som vid kusten och i skärgården. Enskilda medborgare kan delta i uppföljningen genom att skicka sina observationer via Havaintolähetti-applikationen till Insjö-Havswikin eller via karttjänsten som kartlägger algsituationen på webbplatsen vesi.fi.

Information om algsituationen i öppna havsområden nära Finland förmedlades via satellitbilder och från Gränsbevakningsväsendet, havsforskningsfartyget Aranda, blågrönalgernas art-, biomassa- och pigmentmätningar på atmosfär- och havsforskningsstationen på Utö och kryssnings- och handelsfartyg som utrustats med mätanordningen Alg@line. Meteorologiska institutets sjötjänst gav tidsenlig information om havsvattnets yttemperatur, och algmattornas driftprognoser sammanställdes i samarbete med Meteorologiska institutet. I år utnyttjades satellitobservationer både i havsområden och i 50 sjöområden.

Närmare information om den lokala algsituationen finns i NTM-centralerna, kommunerna och städerna. Vid misstanke om förgiftning ska Giftinformationscentralen, en läkare eller veterinär kontaktas.

SYKE tackar alla som deltagit i observationen av blågrönalger för det viktiga samarbetet!

Hälsoskador kan uppkomma av ett flertal föreningar som blågrönalgerna producerar

Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) kan blågrönalgförekomster orsaka hälsoproblem. Blågrönalgerna producerar ett flertal olika föreningar som kan orsaka symtom. En del av blågrönalgerna kan producera lever- eller nervgifter, men en stor del av symtomen som uppträder hos personer som badar i vattnet kan också bero på andra föreningar.

Framför allt små barn och sällskapsdjur bör hållas borta från vatten som innehåller blågrönalger. Vatten med blågrönalger ska inte heller användas för att kasta bad, tvätta sig eller vattna. Vid misstänkt förgiftning, uppsök läkare eller ta djuret till en veterinär. Giftinformationscentralen ger vid behov närmare anvisningar.

Kommunernas hälsoskyddsmyndigheter följer upp blågrönalgsläget på badstränder.

Meddela dina blågrönalgobservationer i Insjö-havswikin

Insjö-havswikin, som administreras av Finlands miljöcentral, kan du grunda din egen observationsplats och registrera blågrönalgobservationer eller göra enskilda observationer när du rör dig vid vattendrag. Observationerna kan lämnas i appen Havaintolähetti som också fungerar i smarttelefoner. Anmälda observationer syns på den riksomfattande kartan över algläget och stöder bedömningen av det riksomfattande blågrönalgsläget. Även observationer av att blågrönalger inte förekommer är viktiga.

Insjö-havswikin är en webbtjänst som tillhandahålls i samarbete mellan myndigheterna och medborgarna. I tjänsten ingår grundläggande uppgifter om alla insjöar och olika delar av Östersjön som överskrider en hektar. Användarna kan bland annat dela bilder och andra observationer i tjänsten.

Kommunerna och städerna följer upp blågrönalgsläget på badstränderna, så det lönar sig att meddela rikliga förekomster av blågrönalger till kommunens hälsoskyddsmyndigheter.

Blågrönalgobservationer även i tjänsterna Itämeri.fi och vesi.fi

Kartorna över blågrönalger som visas i tjänsterna Östersjön.fi och Vesi.fi sammanför blågrönalgobservationerna som anmälts i Insjö-havswikin, blågrönalgsobservationerna på Helsingfors stads badstränder och blågrönalgsobservationerna som baserar sig på SYKEs satellittolkningar under de senaste tre dagarna.

Så här känner du igen blågrönalger

En liten mängd blågrönalger ser i vattnet ut som gröna eller gulaktiga partiklar. Smala ränder av alger kan flyta in till stranden. En riklig mängd blågröna alger bildar vid lugnt väder grön- eller gulaktiga algmattor som anhopas i strandvattnet. På våren kan gulaktigt pollen från barrträd också finnas i vattnet. Pollen förekommer till skillnad från blågröna alger förutom på vattenytan också på till exempel bryggor eller trädgårdsmöbler.

Om algmassan löser upp sig i korn i vattnet när du rör den med en pinne är det frågan om blågröna alger. Om algerna fastnar vid pinnen är det fråga om något annat än blågröna alger. I ett vattenkärl stiger blågrönalgerna till ytan som grönaktiga korn inom ungefär en timme.

Algsituationen (Järvi-meriwiki)

Bedömning av risken för algblomning

Riksomfattande information om algblomning

Satellitobservationer

Utö havs- och atmosfärforskningsstation och Alg@line-övervakningen

Havsforskningsnätverk

Kartbild för medierna

Mer information

(Telefon 13.00 - 15.00)

Insjöarna

  • Specialforskare Kristiina Vuorio, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 295 251 757, fornamn.efternamn@syke.fi

Havsområdet
 

Blågrönalgobservationer vid kusten

  • Specialforskare Sirpa Lehtinen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn.  0295 251 353 fornamn.efternamn@syke.fi

Blågrönalgobservationer på öppna havet

  • Eotuki@syke.fi
  • Ledande forskare Jenni Attila, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 353, fornamn.efternamn@syke.fi

Östersjöns tillstånd

  • Forskningsprofessor Markku Viitasalo, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 742, fornamn.efternamn@syke.fi

Kommunikation

  • Kommunikationspraktikant Vilma Ruponen, Finlands miljöcentral SYKE, tfn. 0295 251 039, fornamn.efternamn@syke.fi

Målgrupp: