Hoppa till huvudinnehåll

Miljövälbefinnande är en viktig del av heltäckande säkerhet

Nyheter
Vad betyder miljösäkerhet i en tid då klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och tryck att använda naturresurser i allt högre grad formar våra samhällen? Och hur kan forskningsdata hjälpa oss att identifiera risker i tid och stärka samhällets förmåga att hantera dem?
Riikka Paloniemi. © Kai Widell

Dessa frågor undersöktes på Syke's Environment som en del av ett omfattande säkerhetsforskningsseminarium tillsammans med forskare, myndigheter, beslutsfattare och andra experter.

Diskussionerna betonade att miljösäkerhet inte bara är en fråga om miljöpolitik. Den är nära kopplad till samhällets förmåga att förutse förändringar, förbereda sig för störningar och upprätthålla sin förmåga att fungera under osäkra förhållanden. Samtidigt övervägde vi hur miljösäkerheten kan stärkas i Finland, Europa och globalt samt hur olika aktörer kan samarbeta närmare i detta arbete.

Miljöforskning stödjer samhällets förmåga att förutse och hantera risker relaterade till exempelvis vatten, torka och extrema väderhändelser. Forskare, forskningsgemenskaper och forskningsinfrastrukturer spelar en nyckelroll i detta. Miljösamarbete kan också bygga stabilitet och förtroende över gränser och skapa en grund för konfliktförebyggande.

Diskussionen på seminariet betonade idén att förberedelser för miljörisker inte bara handlar om att reagera på kriser. Det är lika viktigt att identifiera de grundläggande orsakerna till risker, stärka samhällets förmåga att anpassa sig och agera proaktivt innan problemen eskalerar. I detta avseende har Finland en stark grund: det finns redan mycket forskning, expertis och samarbetstraditioner.

Samtidigt identifierade vi ett tydligt behov av utveckling. Utöver produktionen av forskningsdata behöver vi strukturer som samlar spridd information, stödjer dess tolkning och proaktivt förmedlar den för att stödja beslutsfattande.

Diskussionen visade att miljösäkerhet påverkar ett ökande antal aktörer och att en gemensam förståelse av dess betydelse stärks. Det är också en bra utgångspunkt för nästa steg.

Forskningsdirektör Riikka Paloniemi, Finlands miljöcentral