Hoppa till huvudinnehåll

Mångfalden i huvudstadsregionens gårdar kartläggs sommaren 2025

Page type:
Nyheter
I Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla undersöks växt- och djurarter på över hundra gårdsområden sommaren 2025. I ett gemensamt projekt mellan Finlands miljöcentral (Syke) och Helsingfors universitet kartläggs växtlighet, fåglar, dagfjärilar och humlor både i innerstadens slutna kvarter och i egnahemsområden. Dessutom undersöks hur den biologiska mångfalden i närmiljön återspeglas inomhus hos invånarna med hjälp av DNA-baserade metoder för att mäta naturen.
Bild
Valokuva pihasta, jossa on runsaasti ja monipuolisesti vihreitä kasveja. Taustalla näkyy keltainen ulkorakennus.
Den biologiska mångfalden bedöms på över hundra gårdsområden i huvudstadsregionen sommaren 2025. © Riku Lumiaro

Stadsgårdar utgör en central del av stadens grönområden, men deras betydelse för den biologiska mångfalden är fortfarande dåligt känd. Projektet Biodiversity on Your Doorstep (BioStep), som finansieras av Finlands Akademi, undersöker vilken artmångfald och naturrelation gårdsområden i bostadsområden upprätthåller jämfört med till exempel stadsparker eller skogar.

”Vi har slumpmässigt valt ut ett representativt urval av olika gårdar från hela huvudstadsregionen. Vi vill få en bred förståelse för vilken typ av arter som finns på olika gårdsområden och undersöka om gårdarna har betydelse för att bevara artrikedom i en förtätad stadsstruktur”, säger projektets ansvariga ledare, specialforskare och gruppchef vid Syke, Kati Vierikko.

Under sommaren kommer forskarna också att rekrytera invånare att delta i kartläggningen av sin egen gårds flora och fauna. Dessutom används nya DNA-baserade metoder för att undersöka vilka arter som kan påträffas på gården och inomhus i invånarnas hem. Syftet är att ta reda på om artrikedomen i gårdsområdet och närmiljön också återspeglas inomhus. Under sommaren öppnas även en webbenkät för alla om hur gården används och dess roll i att observera och uppleva naturen.

”Den biologiska mångfalden i vår närmiljö kan ha betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Vi försöker kartlägga brett vilka arter vi kan hitta i hemmen med nya molekylärbiologiska metoder och om det finns ett samband med artmångfalden i bostadsområdet. Mikroskopiska arter, såsom bakterier eller svårupptäckta leddjur, kan identifieras med hjälp av DNA-metoder”, säger Syke-forskaren Jenni Lehtimäki.

Stöd för planering och uppföljning av den byggda miljöns artmångfald

Den insamlade artinformationen från gårdsområdena kan användas som stöd för stadsplanering och uppföljning av markanvändningens effekter. Städerna Vanda och Helsingfors deltar i projektet som samarbetspartner och är intresserade av att utveckla nya metoder för att följa upp den biologiska mångfalden.

”Vi har under de senaste åren kartlagt viktiga skogar, parker och ängar ur mångfaldssynpunkt, men vi saknar fortfarande information om arterna på privata gårdar och om de erbjuder livsmiljöer för pollinatörer”, kommenterar Vandas miljöplanerare Ville Selonen.

Både forskare och experter från städerna anser att projektets resultat kommer att öka både invånarnas och planerarnas kunskap och förståelse för hur förtätning av bostadstomter påverkar stadens biologiska mångfald och invånarnas relation till naturen. Att se och uppleva naturen från sin egen ytterdörr kan öka välbefinnandet och påminna om naturens kretslopp – även i en tät innerstad, påminner Vierikko.

Kontaktpersoner

Kati Vierikko

Gruppchef

Jenni Lehtimäki

Ledande forskare

Ville Selonen

Miljöplanerare vid Vanda stad

Erik Andersson

Professor, Helsingfors universitet