Bakgrund
I Arktis har temperaturerna stigit fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Förutom stigande temperaturer förändrar klimatförändringen även nederbördsmönstren. Som en följd av detta ökar transporten av näringsämnen och suspenderat material från avrinningsområden till vattendragen. Arktiska sötvatten hör till de mest sårbara ekosystemen när det gäller biologisk mångfald. Mikrober, organismer som är osynliga för blotta ögat, är fortfarande relativt okända i dessa vattenmiljöer. Till dessa mikrober hör olika typer av alger, bakterier och svampar, vars funktioner är kopplade till kol- och näringskretsloppen, fotosyntes och nedbrytning.
Syfte
Forskningsprojektets syfte är att öka förståelsen för mikrobiella samhällen i arktiska sötvattensekosystem. I projektet undersöks hur taxonomisk mångfald, mikrobiell samhällsstrukturering och mikrobernas olika funktioner varierar mellan olika klimatförhållanden, samtidigt som lokala miljöfaktorer och avrinningsområdenas egenskaper i olika delar av Arktis beaktas.
Projektet undersöker
- Tidigare förändringar med hjälp av tidsserier och befintligt material,
- Nuvarande mönster, baserat på provtagning i sju olika cirkumpolära arktiska studieområden och tillämpningen av molekylbiologiska metoder, samt
- Framtida förändringar genom klimatscenarier och avancerad statistisk modellering
Resultaten kommer att bidra till en ökad förståelse av klimatförändringens effekter på den biologiska mångfalden i arktiska sötvattensekosystem, som redan genomgått betydande förändringar och som förväntas utsättas för ännu större förändringar i temperatur, nederbörd och andra relaterade faktorer. En mer omfattande förståelse av klimatförändringens effekter på dessa mikrobiella samhällen är viktig, eftersom mikrober reglerar ekosystemprocesser och påverkar ekosystemtjänster genom sin mångfald och sina funktioner.
Uppdateringar i september
Första provtagningarna genomförda
De första fältprovtagningarna inom FRAMES-projektet genomfördes i augusti 2026 i de två studieområdena Gilbbesjávri–Ivgobahta och Oulanka–Salla, belägna i norra Finland och Norge. I fältarbetet deltog doktoranden Denise Mäkinen, praktikanten Juulia Mannela, forskaren Krister Karttunen samt specialforskaren Annika Vilmi-Väätänen.
Totalt undersöktes 40 bäckar, vilket innebär att provtagningsmålen uppnåddes i båda studieområdena.
Mikrobproverna som samlades från stenytorna förvaras nu i djupfrys och väntar på DNA-analyser som påbörjas senare i höst. Referensexemplar av makroalger har preparerats genom torkning med silikagel, medan det återstående provmaterialet förvaras i frys. Prover av vattenmossor har torkats och väntar på vidare bearbetning. De traditionella kiselalgsproverna förvaras i kylförvaring i väntan på att permanenta mikroskoppreparat ska framställas. Dessutom samlades prover av bottenlevande ryggradslösa djur från det första studieområdet. Även dessa förvaras i kylförvaring i väntan på vidare bearbetning. Utöver de biologiska proverna samlades vattenprover från varje bäck. Analyser av metallhalterna i dessa prover pågår fortfarande.
Det insamlade materialet kommer att bearbetas och analyseras under hösten och vintern. Erfarenheterna från de två första fältresorna kommer att vara värdefulla vid planeringen av nästa års fältarbeten, som tar oss längre bort och till mer krävande förhållanden!
Lisätietoja
Specialforskare Annika Vilmi, Finlands miljöcentral (Syke), etunimi.sukunimi@syke.fi
Freshwater microbes in the warming Arctic: Insights on diversity, community assembly and ecosystem functions (FRAMES) (research.fi)
