Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Cirkulerar det goda via dig? Smarta hushållstips för att ta tillvara näringsämnen

Pressmeddelande 4.6.2018 kl. 10.08
Gemensam pressmeddelande
Ravinnekiertokampanjan ravinteet kiertävät -kuva

Vad kan en vanlig konsument göra för att lösa problemen med övergödning av vattendragen? Den här gemensamma kampanjen för fram hur man i vardagen kan minska svinnet av näringsämnen och samtidigt främja ett självförsörjande samhälle.

Allas val påverkar

Kväve och fosfor är nödvändiga näringsämnen för livet på jorden, men då de hamnar på fel ställen orsakar de skada som övergödning av vattendragen. Som konsument kan man minska slöseriet med näringsämnen genom att fästa uppmärksamhet vid sina matvanor och genom hur man använder avloppet.

”Var och en av oss slänger bort i medeltal över 20 kilogram ätbar mat årligen. Hushållens matsvinn innebär en räkning på 500 miljoner euro för finländarna, klimatpåverkan av matsvinnet motsvarar de årliga utsläppen från mer än 100 000 personbilar och betyder att avsevärda mängder energi och näringsämnen går till spillo. Lösningen på problemet är i våra egna händer”, konstaterar Naturresursinstitutets specialforskare Juha-Matti Katajajuuri.

Den gödsel som används i matproduktionen tillverkas tills vidare till största delen av fosfor som bryts i gruvor och som är en begränsad resurs, samt av kväve där framställning kräver enorma mängder energi.

”Samtidigt bildas det i matproduktionen, industrin och hushållen många sidoströmmar som är rika på näringsämnen. I Finland producerar hushållen årligen ca 800 000 ton bioavfall som, då det sorteras, är ett värdefullt råmaterial för mylla, värme och el”, säger Mikko Rahtola, koordinator för regeringens spetsprojekt för återvinning av näringsämnen.

”Mer än en tredjedel av hushållens blandavfall består för tillfället av bioavfall som går till spillo. Mängden motsvarar det årliga uppvärmningsbehovet för 6500 egnahemshus samt det årliga elbehovet för ungefär 44 000 egnahemshus. Sortering har alltså betydelse”, påminner Christoph Gareis på Helsingforsregionens miljötjänster.

Vi är en del av livsmedelskedjan, inte ändstationen

”Var och en av oss är en del av livsmedelskedjan. Jordbruket och livsmedelsindustrin har fört maten och näringsämnena via affären till våra tallrikar. Från hushållen fortsätter näringsämnena sin väg genom avfallet och avloppet. Det är inte likgiltigt hur vi äter”, konstaterar Pieta Jarva, kommunikationschef vid Stiftelsen för ett Levande Östersjön.

”Grönsaker enligt säsong, baljväxter samt bär och vild fisk är exempel på smarta val. Näringssvinnet är i genomsnitt mindre då det gäller en övervägande vegetarisk kost jämfört med en konventionell blandkost. Genom att äta liten vild fisk främjar vi vattenskyddet, eftersom vi genom fisket avlägsnar övergödande ämnen ur vattnen”, säger Juha-Matti Katajajuuri.

”Att följa kostrekommendationerna enligt tallriksmodellen är ett bra val, där har både hälso- och miljöeffekterna beaktats”, säger ledande sakkunniga Asta Kuosmanen på Marttaliitto.

Till exempel så belastar en alltför stor konsumtion av proteiner reningen i avloppsverken. ”Det lönar sig också annars att se på toaletten med nya ögon. För att försäkra sig om att näringsämnena kan tas tillvara är det viktigt att bara kiss och avföring, båda väldigt näringsrika, hamnar i byttan. Hur mycket kemikalier vi använder i vardagen påverkar också avloppsvattnen och därigenom miljön”, konstaterar Paula Lindell, vattenförsörjningsingenjör på Vattenverksföreningen.

”Många av oss inleder stugsäsongen i dessa tider. På sommarstugan syns användningen av näringsämnena i praktiken. Kan vi transportera ut bara den mängd mat som vi orkar äta, kompostera bioavfallet för att använda det i det egna grönsakslandet eller skaffa en komposterande toalett till stugan? Ett bra kretslopp kan skapas på många sätt”, tipsar Anu Mänty, ledande expert på Sitra.

Vad handlar kampanjen om?

Cirkulerar du det goda? -kampanjen för fram smarta vardagsval genom insiktsfulla illustrationer och fakta och påminner om konsumentens roll i den stora bilden då det gäller att minska svinnet av näringsämnen. Kampanjen finns på nätet, i tryckta medier, på sommarens evenemang och under höstens nationella kampanj mot matsvinn.

Kampanjen koordineras av regeringens spetsprojekt för återvinning av näringsämnen, framtidshuset Sitra och Stiftelsen för ett Levande Östersjön (BSAG). Med i kampanjen är Baltic Sea Action Group, Brahea-centret vid Åbo universitet, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, Cirkulärkraft Finland rf, Envitecpolis Ab, Evira, Finlands miljöcentral SYKE, Finlands Vattenverksförening rf, Helsingforsregionens miljötjänster, John Nurminens Stiftelse, Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsnätverket, Maa- ja kotitalousnaiset, Martat, Miljöindustrin och -tjänster YTP rf, Miljöministeriet, Motiva, Naturresursinstitutet, NMT-centralen i Egentliga Finland, NMT-centralen i Södra Österbotten, Sitra, Sydvästra Finlands Avfallsservice, Torrtoalettföreningen Huussi ry, Tyrsky Consulting och Valio.

På kampanjens webbsida www.kiertaakohyvakauttasi.fi finns mer information. I sociala medier syns kampanjen på #cirkulerardudetgoda och #kiertääköhyväkauttasi.

Mer information

Kampanjens koordinatorer
Kommunikationssakkunniga Anna Toppari, Spetsprojektet för återvinning av näringsämnen, fornamn.efternamn@luke.fi, tel. 050 310 5828

Kommunikationschef Pieta Jarva, Baltic Sea Action Group, fornamn.efternamn@bsag.fi, tel. 050 338 1096
Ledande expert Anu Mänty, Sitra, fornamn.efternamn@sitra.fi, tel. 0294 618 223

Specialsakkunniga Mikko Rahtola, Spetsprojektet för återvinning av näringsämnen, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tel. 0295324701 (helhetsbilden, nyttoanvändning av biomassa)

Specialforskare Juha-Matti Katajajuuri, Naturresursinstitutet, fornamn.efternamn@luke.fi, tel. 0295326219 (helhetsbilden, matsvinn, matvanor)

Ledande sakkunniga Asta Kuosmanen, Marttaliitto, fornamn.efternamn@martat.fi,
tel. 050 573 1765 (hållbar vardag)

Driftsansvariga Christoph Gareis, HSY, fornamn.efternamn@hsy.fi, tel. 09 1561 2582 (sortering av bioavfall och kompostering)

Vattenförsörjningsingenjör Paula Lindell, Vattenverksföreningen, fornamn.efternamn@vvy.fi, tel. 09 8689 0121 (avloppsvatten)


Målgrupp: