Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Undersökning: En kontrollerad förändring av kostvanor kan ge klimatfördelar, förbättra nutritionen och hjälpa till att bevara jordbruket i Finland

Pressmeddelande 14.5.2019 kl. 13.11
Ruokaminimi

Matkonsumtionens klimatpåverkan kan minskas med cirka 40 procent genom en sådan förändring av kostvanorna som uppfyller näringsrekommendationerna, visar en Policy Brief-översikt från den 10 maj, som utarbetats av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral. En minskning av koldioxidutsläppen från åkermark minskar i synnerhet klimatpåverkan från animalisk kost. Förändringen kräver tydlig styrning och betydande strukturella ändringar inom jordbruket och livsmedelsekonomin.

Förändrade kostvanor har identifierats som ett sätt att minska jordbruks- och livsmedelssektorns klimatpåverkan. Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral har inom ramen för sitt projekt RuokaMinimi utrett hur en omfattande förändring av kostvanorna påverkar klimatet, intaget av näringsämnen samt jordbruket och livsmedelsekonomin. Därtill har de utrett vilken effekt åtgärder för att bekämpa koldioxidutsläpp från marken har på kostens klimatpåverkan och bedömt olika sätt att främja en förändring av kostvanorna. RuokaMinimi-projektet har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

Resultaten av utredningen visar att det behövs nya värdekedjor och ekonomiska investeringar inom jordbruks- och livsmedelssektorn för att ändra kostvanorna på ett sätt som ger klimatfördelar. Det är möjligt att stödja förändringen genom offentlig styrning, det vill säga genom att ställa upp tydliga strategiska mål och kombinera ekonomiska och kunskapsmässiga styrmedel på ett effektivt sätt. I reformen av jordbruksstöd bör koldioxidutsläppen från åkrar och ett mångsidigare utbud av växthusväxter beaktas.

Hållbara kostvanor kombinerar miljö- och näringsaspekter

I projektet granskades också alternativa kostvanor med den utgångspunkten att de uppfyller näringsrekommendationerna och att det nya produktsortimentet bidrar till att minska kostens miljöpåverkan. De alternativa kostvanorna är följande: 1) mängden kött i kosten minskar till hälften, 2) mängden kött i kosten minskar till en tredjedel, 3) en fiskbetonad kost och 4) en vegansk kost.

Resultaten av projektet visar att kostens klimatpåverkan och eutrofierande effekter minskar i takt med att andelen animaliska livsmedel i kosten minskar. Klimatpåverkan från en kost bestående av en stor andel inhemsk vild fisk är mindre än klimatpåverkan från en kost bestående av kött och större än klimatpåverkan från en vegansk kost.

”Klimatpåverkan från en kost bestående av en liten andel kött ligger dock rätt nära klimatpåverkan från en vegansk kost om man inom jordbruket samtidigt vidtar åtgärder för att upprätthålla kolsänkorna i åkermark”, konstaterar projektets ansvariga ledare Merja Saarinen från Naturresursinstitutet.

Behov av investeringar i växtproduktion och växtförädling

En övergång till kostvanor med klimat- och näringsfördelar innebär en betydande ökning i andelen vegetabiliska livsmedel i kosten.

”Det finländska jordbrukets konkurrensfördelar är den effektiva husdjurs- växthusproduktionen, inte växtproduktionen. Alla de undersökta alternativa kostvanorna, i synnerhet en vegansk kost, bidrar till ökade produktionsinsatser och en ökad livsmedelsimport”, säger Jyrki Niemi, som är forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet.

Förändringen måste bemötas med betydande investeringar inom livsmedels- och jordbrukssektorn för att öka växtproduktionen och växtförädlingen. Därtill behöver nya produkter utvecklas, vilket i sin tur kräver att omfattande värdekedjor skapas.

Förändringen styrs med kombinerade styrmedel

En kontrollerad förändring av kostvanorna kräver åtgärder som påverkar hela livsmedelssystemet. Handelsbranschen, livsmedelsindustrin, restauranger och måltidstjänster har en avgörande inverkan på vad och hur vi äter. I den finländska livsmedelspolitiken har man betonat frivilliga åtgärder i livsmedelsbranschen när det gäller att skapa en ansvarsfull livsmedelkedja.

”Enligt vår bedömning behövs det i fortsättningen ambitiösa och gemensamt överenskomna strategiska mål som stöd för åtgärderna i livsmedelsbranschen. Dessutom bör kunskapsmässig och ekonomisk styrning kombineras på ett effektivt sätt”, konstaterar Minna Kaljonen, som är specialforskare vid Finlands miljöcentral.

Miljökriterier bör beaktas allt mer i näringsrekommendationerna. Också jordbruksstödens och beskattningens sammantagna styrande effekter bör beaktas med utgångspunkt i klimatpåverkan och hälsoeffekter. Inom ramen för jordbruksstöd bör man dessutom beakta behoven att minska koldioxidutsläppen från åkrar och att göra utbudet av proteinrika växter och övriga växthusväxter mångsidigare.

RuokaMinimi-projektet (2018–2019) har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Projektets slutrapport utkommer kring månadsskiftet maj–juni i statsrådets kanslis publikationsserie.

Mer information

  • Merja Saarinen, forskare, ansvarig ledare för projektet (kostens klimatpåverkan), Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 506, fornamn.efternamn@luke.fi
  • Minna Kaljonen, specialforskare (politikutvärdering), Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 252, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
  • Jyrki Niemi, forskningsprofessor (effekter på jordbruket), Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 390, fornamn.efternamn@luke.fi
  • Policy Brief
  • Statsrådets pressmeddelande

 

 


Målgrupp: