Sju rekommendationer av Finlands miljöcentral för beredningen av regeringsprogrammet

I Finland bildas en ny regering och ett regeringsprogram utarbetas för 2023–2027. Målet är att bygga upp samhällets välfärd och säkerhet på en hållbar ekonomisk grund.

Finland har förbundit sig att stävja klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Dessa mål har på lång sikt en betydande inverkan på människornas och naturens välbefinnande samt den allmänna säkerheten.

En klok ekonomisk disciplin och tillväxt ger i bästa fall goda förutsättningar för en hållbarhetsomställning. Samhällsförändringen på systemnivå ligger i allas gemensamma intresse när den genomförs rättvist.

Mer information om Finlands miljöcentrals uppgifter

Rekommendationer

  1. En klok och balanserande ekonomisk politik för att främja hållbarhetsomställningen
  2. Naturinformation som stöd för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen
  3. Naturskydd att dra nytta av kostnadseffektiva lösningar
  4. Cirkulär ekonomi för att påskynda en hållbar användning av naturresurserna
  5. Hållbara energi- och matproduktionssystem för att stöda Finlands självförsörjning och säkerhet
  6. Välbefinnande i hållbarhetsomställningen av rörlighet, boende och måltider
  7. FUI-verksamheten för att påskynda samhällets övergripande hållbarhet

1. En klok och balanserande ekonomisk politik främjar hållbarhetsomställningen när man väljer hållbara lösningar samt avvecklar skadliga verksamhetsmodeller och stöd. Den gröna ekonomiska övergången skapar internationell konkurrenskraft och en grund för nya näringar.

Den gröna övergången gör ekonomins energi- och materialflöden hållbara

Finlands ekonomi kan bygga på den gröna övergången och ett rättvist välfärdssamhälle. Detta förutsätter åtgärder för att stoppa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt för att stävja överkonsumtionen av naturresurser. Steg mot en grön övergång behövs i alla delområden i samhället. Den gröna övergången skapar en internationellt konkurrenskraftig ekonomi och en grund för nya näringar. Samhällelig styrning ska säkerställa att alla är med i förändringen.

Läs mer i meddelandet (sttinfo.fi) (på finska)

Läs Sykes policyrekommendationer (issuu.com)

2.För att stoppa förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen behövs tillförlitlig information. Gemensamt producerad, tillgänglig naturinformation stöder hållbara beslut av företag, beslutsfattare och medborgare. Ett systematiskt sammanställt datasystem hjälper till att jämföra lösningsalternativ, gör besluten transparenta och minskar motsättningarna i samhället.

Naturinformation och informationshanteringssystem ska utvecklas som stöd för den gröna övergången

Att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden är ett mål som delas av många i Finland. Idag är naturinformationen utspridd på olika aktörer och är till många delar bristfällig. Allt material är inte heller öppet tillgängligt eller kan inte samordnas. De centrala producent-, användar- och distributörsorganisationerna för naturinformation föreslår att Finland inleder ett nationellt utvecklingsprogram för naturinformation 2024–2035.

Läs mer i meddelandet (sttinfo.fi)

Bekanta dig med presentationen (pdf, feosuomi.fi)

 

3. Naturskyddet kan dra nytta av kostnadseffektiva lösningar som stakas ut av ekonomisk disciplin. Restaureringen korrigerar och återställer försvagade ekosystem, men att förstöra naturen på andra ställen kan tära på den uppnådda kostnadseffektiviteten. Korrigering i efterhand är alltid dyrare än förebyggande åtgärder.

Förlusten av biologisk mångfald kan bekämpas genom restaurering

Restaurering av vattendrag, myrar och skogar korrigerar de skador som människan orsakat den biologiska mångfalden. Det är nödvändigt att stoppa förlusten av biologisk mångfald för att trygga ekosystemen och människornas välbefinnande. Restaureringsåtgärderna tryggar ekosystemtjänster såsom rent vatten, matproduktionen och anpassningen till klimatförändringen. Det är viktigt att åtgärderna inriktas på tillräckligt stora helheter. Restaureringen ger mest effekt när man fastställer nationella, mätbara mål som alla samhällssektorer förbinder sig till.

Läs mer i meddelandet (sttinfo.fi)

Läs Sykes policyrekommendationer (issuu.com)

 

4. Det lönar sig att styra användningen av naturresurserna på många sätt så att den blir hållbar. Det är viktigt att påskynda den cirkulära ekonomin och öka dess andel av den totala ekonomin. I samband med en eventuell skattesänkning måste konsumtionen målmedvetet styras mot hållbara spår. Även hållbara val för mindre bemedlade måste möjliggöras.

Cirkulär ekonomi spelar en nyckelroll i stävjandet av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald

Det lönar sig för Finland att stärka sitt ledarskap inom cirkulär ekonomi genom att visa att ekonomin kan stärkas genom att minska användningen av jungfruliga råvaror och öka råvarornas mervärde. Vid användning av material och sidoströmmar ska man förutom mervärdet bedöma hållbarhetseffekterna. I EU-regleringen måste man betona produkternas livslängd. De verkliga kostnaderna för användningen av jungfruliga naturresurser ska allokeras till produktionen och konsumtionen med hjälp av beskattningen. Detta kräver tillförlitlig information om naturresurser och material. Man måste satsa på att beräkna koldioxid- och naturavtrycket under produkternas hela livscykel.

Mer:

Professor Jyri Seppälä  IPCC:s sammanfattande rapport 2023 (YouTube) (på finska)

Forskare Tiina Karppinen och specialforskare Kati Pitkänen: Kiertotalouden indikaattorit ristiriitaiset (kiertotaloussuomi.fi) (på finska)

Ledande forskare Jari Lyytimäki och specialforskare Sampo Pihlainen podcasten Kristallipallo: Vihreä siirtymä (ecowelfare.fi) (på finska)

Skogarnas kolsänkor ska tryggas

Finland kommer att ha stora utmaningar när det gäller att uppfylla EU:s klimatförpliktelser för markanvändningssektorn för perioden 2021–2025. Detta beror särskilt på att skogarnas kolsänka tydligt håller på att bli för liten. Hittills har man inte tagit i bruk tillräckligt effektiva styrmedel för att åtgärda situationen för att stärka skogarnas kolsänka. Nya styrmedel har dock föreslagits i offentligheten och litteraturen.

Läs mer i meddelandet: Skogarnas kolsänka håller på att bli för liten utan tillräckligt effektiva styrmedel (sttinfo.fi) (på finska)

Skogsbioekonomins tillväxt och hållbarhet

Syke hör till den vetenskapliga panelen för skogsbioekonomi, som anser att följande teman ska beaktas under den kommande regeringsperioden: 1. Förutsättningarna för skogsbioekonomins tillväxt måste stärkas genom att öka mervärdet. 2. Åtgärder måste vidtas för att stärka skogarnas tillväxt och hälsa. 3. Åtgärderna för att stärka mångfalden och anpassa sig till klimatförändringen ska vara effektiva och kostnadseffektiva. 4. Ansvarsfullt beslutsfattande och föregripande skogspolitik ska grunda sig på forskningsrön.

Läs mer (pdf, metsatiedepanel.fi) (på finska)

© Unsplash

5. Hållbara energi- och matproduktionssystem stöder Finlands självförsörjning och säkerhet. Med hjälp av dem kan man stävja klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt samtidigt trygga ett rent Östersjön och rena vattendrag.

Finland behöver en gemensamt utarbetad, framåtblickande, hållbar och rättvis livsmedelsstrategi

Vårt livsmedelssystem lider av många sammanflätade hållbarhetsproblem. För att lösa dem behövs en grundläggande förändring av hela livsmedelssystemet, en matomvälvning. Ett hållbart och fungerande livsmedelssystem är en del av den övergripande säkerheten. Uppkomsten av livsmedelstrygghet säkerställs av ett välfungerande, rättvist och hållbart livsmedelssystem som stöds av välfärdsstatens socialpolitik.

Läs mer om Just Food-projektets anförande (justfood.fi) på finska

Läs policyrekommendationerna för en rättvis matomvälvning (issuu.com) (på finska)

Video: Finland behöver en hållbar livsmedelsstrategi (youtube.com) (på finska)

Utnyttja näringsämnena i avloppsvattnet

Utnyttja näringsämnena i avloppsvattnet (issuu.com) (på finska)

Jordbrukets näringsdatalager behövs för att stödja minskningen av belastningen på Östersjön och vattendragen

Det behövs ytterligare effektiva åtgärder för att minska näringsbelastningen från jordbruket i Östersjön och vattendragen. För att minska fosfor som urlakas från åkrarna och eutrofieras skulle till exempel näringsdatalagret, dvs. bokföringen av åkrarnas närings-, odlings- och skördeuppgifter, vara till hjälp. Med hjälp av det kan vattenskyddsåtgärderna riktas kostnadseffektivt dit de behövs mest.

Läs mer i meddelandet (sttinfo.fi) (på finska)

Läs projektets policyrekommendationer (issuu.com) (på finska)

Hållbar biogasproduktion kräver ändringar i regleringen

Biogasproduktionen antas mångdubblas inom den närmaste framtiden och dess tillväxt stöds starkt med offentliga incitament. I olika skeden av produktionskedjan för biogas kan det bildas betydande mängder utsläpp av växthusgaser och ammoniak, om man inte fäster uppmärksamhet vid att minimera utsläppen. Därför måste man utveckla styrmedel som ökar biogasproduktionens hållbarhet. I regeringsprogrammet ska man ange en minimitid för biogasprocessens uppehållstid.

Läs mer (tietokayttoon.fi) (på finska)

Läs KEBIO-projektets policyrekommendationer (pdf, tietokayttoon.fi) (på finska)

 

6. Välfärden och folkhälsan kan ökas genom att stödja finländarna i hållbarhetsomställningen. Det lönar sig att tillsammans främja miljövänliga motions-, boende- och matalternativ.

Att styra den vardagliga rörligheten

Den ringa vardagsmotionen syns som försvagad folkhälsa och kostnader för hälso- och sjukvården. Finland skulle ha nytta av att minska bilismen: aktiva färdsätt såsom gång- och cykeltrafik främjar samtidigt hälsa, jämlikhet och hållbarhet genom att kombinera motion och trafik, utan att glömma de ekonomiska fördelarna. Finansieringen av projekt för att styra rörligheten bör stärkas. Gång- och cykeltrafiken ska vara enkel och lockande. Försök och en fungerande stadsstruktur skapar grunden för att aktiva färdsätt blir vanligare.

Läs mer (utupub.fi) (på finska)

Utveckling av energiunderstöd

Klimatförändringen och energikrisen har uppmuntrat finländarna att fundera på och genomföra energirenoveringar. För att påskynda energirenoveringar har ARA sedan 2020 beviljat energiunderstöd. Enligt en undersökning är energiunderstödet en stödform som det lönar sig att fortsätta, men för att fungera bättre måste stödet utvecklas. Förbättringen av byggnadsbeståndets energieffektivitet minskar energi- och boendekostnaderna, höjer byggnadsbeståndets värde och förbättrar boendetrivseln.

Rekommendationer för att utveckla understödet för energirenoveringar (decarbonhome.fi) (på finska)

Läs mer om projektet Decarbon-Home (decarbonhome.fi) (på finska)

Decarbon-Home-projektets Twitter-konto (twitter.com)

 

7. Den hållbar ekonomiska tillväxt kräver förnyelse och innovationer. Samhället behöver forskning och utveckling för att påskynda den övergripande hållbarheten. Innovationer och forskning som främjar dem stöder beslutsfattandet på bred front.

Ett tryggt och resilient samhälle samt hållbar tillväxt bygger på FUI-verksamheten

Finland behöver mer än någonsin lösningsorienterad forskning. Globala problem kan endast lösas, och krishantering lyckas, om hela FUI-systemet (forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten) är starkt. För detta behövs regeringens stöd för FUI-verksamheten på hela statsrådets nivå. För att forskningsinstituten ska kunna svara på efterfrågan måste man sörja för deras verksamhetsförutsättningar. Forskningsinstituten erbjuder tillsammans en djup förståelse av miljön och omvärlden som regeringen kan utnyttja för att lösa samhälleliga problem.

Läs mer om publikationen av sammanslutningen för forskningsinstitut Tulanet (tulanet.fi) (på finska)

© Ilkka Lastumäki
Publicerad 26-04-2023 kl. 10.04, uppdaterad 18-08-2023 kl. 14.34
Målgrupp: