Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Var femte kommun har fler fritidsbostäder än stadigvarande bostäder

Pressmeddelande 10.6.2015 kl. 15.57
Mummonmökki
Även om stugornas utrustningsnivå i medeltal har ökat, så finns det ännu människor som uppskattar gammalt och smått. © Foto: Mia Vepsäläinen

Finlands miljöcentral och Östra Finlands universitet informerar

Finländarnas fritidsboende är inte längre bara sommarstugeliv, utan allt fler har sitt andraboende i bostäder som går att använda året om. Enligt dem som svarade på en enkät om fritidsboende är över hälften av fritidsbostäderna vinterbonade och nästan nio av tio är anslutna till elnätet.

Samtidigt som det stadigvarande boendet koncentreras allt mer till städerna, växer deltidsbefolkningen i största delen av Finland. Flest fritidsbostäder finns i Insjöfinland, längs kusterna och i turistcentrumen i Lappland. I var femte kommun finns det redan fler fritidsbostäder än stadigvarande bostäder.

Finlands miljöcentral (SYKE) och Östra Finlands universitet undersökte fritidsboendet och boende på flera platser i ett internationellt forskningsprojekt som finansierades av Finlands Akademi och vars slutrapport publicerades idag. Resultaten bygger bland annat på omfattande enkätundersökningar som riktades till medborgarna och kommunala myndigheter.

Kommunerna positiva till fritidsboende

De kommunala myndigheterna ser effekter av fritidsboendet på ekonomin, samhället och miljön som främst positiva. ”Man tycker att fritidsboende bevarar den lokala servicen och infrastrukturen”, berättar forskare Mia Vepsäläinen vid Östra Finlands universitet.

Som de största olägenheterna i kommunerna upplever man byggande på stränderna och att stränder stängs av. ”Största delen av kommunerna vill ha mer fritidsboende på sitt område, men man förhåller sig motstridigt till stadigvarande boende i stugorna”, fortsätter Vepsäläinen.

Allt eftersom utrustningsnivån i stugorna höjts, har fritidsbostäderna blivit andrabostäder i allt större utsträckning, och boendet har spridits till flera platser. ”De moderna statistikmetoderna för boende, där man antar att en person bara bor på ett ställe, ger inte en heltäckande bild av hur befolkningen fördelar sig på olika håll i Finland och effekterna det har på kommunernas ekonomi, planering och ordnande av service”, säger Vepsäläinen.

Största delen av kommunerna stöder att fritidsboende borde betala en del av sin inkomstskatt till den kommun där deras sommarstuga finns. En mycket liten majoritet skulle dock inte ge andraboende rösträtt i kommunalval, eller öka deras rättigheter att utnyttja den offentliga servicen i sommarstugekommunen. En fjärdedel av kommunerna behöver mer resurser speciellt för att planlägga stränderna.

Del av finländska kulturen även i framtiden

Enligt enkäten använder två tredjedelar av finländarna regelbundet en fritidsbostad. 58 procent av dem äger fritidsbostaden själva och resten spenderar tid på någon annans stuga. En finländare med sommarstuga gör vanligen 16 besök till fritidsbostaden och sover där 37 nätter.

Typiska fritidsbostadsägare är pensionerade par, medan i synnerhet barnfamiljer besöker släktingars och bekantas stugor mycket. En majoritet av de unga tillbringar också tid med sina föräldrar eller släktingar på fritidsbostäderna. De har även i framtiden för avsikt att vara på sommarstugan eller skaffa en egen fritidsbostad.

Av dem som svarade på enkäten och inte ägde en fritidsbostad för tillfället planerar cirka var femte att skaffa en sådan i framtiden. Av alla som svarade tror 20 procent att de själva eller någon i familjen kommer att ärva en fritidsbostad i framtiden.

Det är bara en liten andel av de svarande som planerar en permanent flytt till en fritidsbostad. Bara 0,4 procent av dem som använder fritidsbostäder uppgav att de bestämt sig för att flytta till sommarstugan inom fem år.

Förutom andrabostäder i form av en fritidsbostad har allt fler finländare även tillgång till en tredje bostad. Rentav 19 procent av de svarande uppger att de har tillgång till två eller fler fritidsbostäder. Det är ovanligare att man äger en tredje bostad själv: utöver den egna stugan använder man samtidigt stugor som ägs av släktingar eller vänner. Det är i genomsnitt längre till den tredje bostaden än till andrabostaden. Många av dem ligger i fjällen i Norra Finland eller i skidcentrum, och de används mer vintertid.

På stugan frigör man sig från jobb och vardag

Stadsbor använder sina fritidsbostäder märkbart mer än dem som bor på landsbygden. De som bor i tätbebyggda bostadsområden och våningshus tillbringar också mer tid i fritidsbostäderna än andra. ”Genom att bo på stugan kan man i någon mån kompensera för den stress, jäkt och det oljud samt brist på natur och egen gård man upplever i stadsmiljön”, berättar äldre forskare Anna Strandell från SYKE.

Största delen av finländarna anser att fritidsboende bara har lite negativa effekter på miljön. Endast fyra procent är kritiska till de effekter på miljön deras eget fritidsboende har. Den växande privatbilismen, de nuvarande konsumtionsvanorna och utrustade fritidsbostäder ökar dock stuglivets skadliga effekter på miljön. ”Stuglivet verkar inte heller ersätta långresorna, eftersom personer med sommarstuga gör semesterresor utomlands precis lika ofta som andra”, säger Strandell.

Slutrapport

Forskningsprojektets slutrapport publicerades på finska och engelska i serien Finlands miljöcentrals rapporter.

Adamiak, C. ym. Vapaa-ajan asuminen Suomessa – Asukas- ja kuntakyselyn tuloksia vapaa-ajan asumisen nykytilasta ja kehittämistarpeista. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 22/2015. Sähköinen versio: https://helda.helsinki.fi/handle/10138/155089

Adamiak, C. et al. Second home tourism in Finland – Perceptions of citizens and municipalities on state and development of second home tourism. Reports of the Finnish Environment Institute 22en/2015. https://helda.helsinki.fi/handle/10138/155090

Ytterligare information

Äldre forskare Anna Strandell
Finlands miljöcentral SYKE
tel. 0295 251 657
fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Universitetsforskare Mia Vepsäläinen
Östra Finlands universitet UEF
tel. 046 921 3701
fornamn.efternamn@uef.fi

Kommunikationsexpert Matti Lindholm
Finlands miljöcentral SYKE
tel. 0295 251 380
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Twitter: @molindho


Målgrupp: