Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Vid Montrealprotokollets partsmöte beslutade man att den globala uppföljningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet och av fluorerade växthusgaser ska utvecklas

Pressmeddelande 02-11-2021 kl. 14.51

Finlands miljöcentral och Miljöministerietinformerar

© Päivi Tahvanainen / SYKE

Goda nyheter vid Montrealprotokollets 33:e partsmöte: halterna i atmosfären av CFC-11-gas, som bryter ner ozonskiktet, har återgått till den sjunkande trend som rådde före utsläppskrisen 2018. Vid mötet beslöt man att utreda hur nätverket för uppföljning ska utvidgas för att i fortsättningen kunna följa upp och förebygga utsläppen på ett mer omfattande och effektivt sätt.

Montrealprotokollets 33:e partsmöte om ämnen som bryter ned ozonskiktet hölls virtuellt den 23–29 oktober. Det hetaste ärendet vid mötet var EU:s förslag till beslut, som utarbetades av Finland, för att förbättra det globala nätverket för uppföljning.

Vid mötet beslutade man att be Montrealprotokollets forskarsamfund och ozonsekretariatet lägga fram ett förslag för att täcka luckorna i det globala nätverket för uppföljning. Dessutom utvärderas kostnaderna för förbättringarna i nätverket för uppföljning.

Den omfattande utsläppskrisen som upptäcktes 2018 visade att utsläppen kan kontrolleras och hejdas endast med hjälp av ett tillräckligt omfattande nätverk för uppföljning. Det finns för närvarande stora luckor i det globala uppföljningssystemet för ozonnedbrytande ämnen och fluorkolväten som regleras i Montrealprotokollet. Vid mötet presenterades forskningsdata som visar att den olagliga produktionen och användningen av den förbjudna CFC-11-gasen verkar ha upphört, men att det även i fortsättningen är nödvändigt att vara uppmärksam.

”I fallet år 2018 var det tur att utsläppskällorna låg tillräckligt nära de befintliga stationerna för uppföljning”, säger projektchef Tapio Reinikainen vid Finlands miljöcentral. ”För att Montrealprotokollet, som anses vara världens mest lyckade miljöavtal, ska fortsätta ha framgång krävs det att luckorna i uppföljningen åtgärdas.”

Åtgärderna för och diskussionen om ökad energieffektivitet fortsätter

Nästan alla hus har kyl- och luftkonditioneringsutrustning, och antalet värmepumpar är beräknat att tiodubblas runt om i världen fram till år 2050. Med hjälp av värmepumparna kan man förebygga en ökning av energiförbrukningen i hela världen med upp till 20 procent. Därför är det viktigt att de är energieffektiva.

Vid mötet beslöt man att Montrealprotokollets vetenskapliga och ekonomiska bedömningspanel ska fortsätta sitt arbete med att utreda tekniska möjligheter som syftar till att förbättra energieffektiviteten hos apparaturen, samtidigt som de kylmedier som används i apparaturen görs mer miljövänliga.

Montrealprotokollet utgör också ett effektivt verktyg i bekämpningen av klimatförändringar. Sedan 2019 har kraftiga växthusgaser, fluorkolväten, reglerats genom protokollet. Genom begränsningar gällande fluorkolväten kan man uppnå en klimatnytta på upp till 0,4 grader. Enligt Montrealprotokollets vetenskapliga bedömningspanel kan nyttan till och med fördubblas genom att man förbättrar energieffektiviteten i värmepumparna och kyl- och luftkonditioneringsutrustningen. Det bidrar för sin del till att i enlighet med Parisavtalet begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader.

Diskussionen om energieffektivitet fortsätter också i styrelsen för den Multilaterala ozonfonden som finansierar åtgärder i utvecklingsländer enligt Montrealprotokollet. Finland är medlem av sin röstningsgrupp i styrelsen nästa år. Vid mötet godkändes beslut genom vilka den Multilaterala ozonfondens finansiering och verksamhet tryggas tills de egentliga förhandlingarna om finansiering kan ordnas vid ett fysiskt möte, möjligen 2022.

”Trots de exceptionella omständigheterna och det virtuella mötet bevisade Montrealprotokollet återigen sin styrka. Vid mötet lyckades man fatta konkreta beslut, även om vissa av dem var nära att inte bli av. I fortsättningen behövs det dock fysiska möten. I dem kan man bygga upp förtroendet mellan länderna, garantera alla länders möjligheter att påverka och finna lösningar på utmanande förhandlingsfrågor”, betonar Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman vid miljöministeriet.

Mer om ämnet

Ytterligare information

  • Eeva Nurmi, konsultativ tjänsteman, Miljöministeriet, 0295 250 209.eeva.nurmi@gov.fi
  • Tapio Reinikainen,Projektchef, Finlands miljöcentral, 050 598 8548, tapio.reinikainen@syke.fi

Montrealprotokollet och skydd av ozonskiktet

Det hål i ozonskiktet som upptäcktes på 1980-talet väckte oro för att ozonskiktet tunnas ut samt för det hot detta medför för jordklotet. Det visade sig att orsaken till hålet i ozonskiktet var CFC-gaser – det vill säga i huvudsak freoner i kylutrustning – som på den tiden användes i hög utsträckning, samt haloner som användes i släckningsutrustning. År 1987 kom världens länder genom Montrealprotokollet överens om att upphöra med produktionen och användningen av dessa gaser.

Användningen av de ämnen som bryter ned ozonskiktet har därefter minskat med över 98 procent. Man enades om att de HFC-föreningar som ersatte de ämnen som bröt ned ozonskiktet ska tas med i Montrealprotokollet genom den så kallade Kigaliändringen 2016. HFC-föreningarna är starka växthusgaser, vars användning ökar explosionsartat framför allt i utvecklingsländerna i och med att kyl- och luftkonditioneringsanläggningar blir vanligare.


Målgrupp: