Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Projektet MAAMERI utreder hur skärgårdshavets ekosystem reagerar på förändringar i näringsbelastningen

Pressmeddelande 23.6.2020 kl. 8.00

Trots det långsiktiga vattenskyddsarbetet har havsmiljön i Skärgårdshavet inte förbättrats på önskat sätt. Man har försökt förbättra tillståndet i havet genom vattenskyddsåtgärder i avrinningsområdet, men mängden näringsämnen, särskilt fosfor, i Skärgårdshavet har minskat bara lite. Forskningsprojektet MAAMERI som ingår i programmet för effektiverat vattenskydd, strävar efter att mer noggrant undersöka effekterna i havsmiljön av minskad fosforbelastning från land och förstå hur miljöns återhämtning kan effektiveras.

Projektet utvecklar bland annat nya verktyg som grundas på satellitmätningar och ekosystemmodellering. © Original data: ESA Copernicus Sentinel 3 Data 23.7.2018, processed by SYKE (2018)

Projektet förbättrar kunskapsbasen och vidareutvecklar planeringen av vattenskyddsåtgärder och verktyg för utvärderingen. Forskningen fokuserar särskilt på att mäta processerna som påverkar det partikulära materialet i vattenmassan och bottensedimentet, samt på samspelet mellan fosforbelastning och havets organismer, vilket visar sig som till exempel algblomningar. Dessutom utvecklas nya verktyg som grundas på satellitmätningar och ekosystemmodellering.

Projektet som tar två och ett halvt år sammanför finländska aktörer inom havsforskning på bred front. Projektets totala budget uppgår till cirka 2,2 miljoner euro. Projektet leds av Finlands miljöcentral och deltagande instanser är Geologiska forskningscentralen, Meteorologiska institutet, Åbo Akademi, Åbo universitet, Helsingfors universitet samt Närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland.

Näringsbelastningen kommer från flera källor – diffus belastning Skärgårdshavets största belastning

Näringsbelastningen i vattnen genereras från många källor: samhällenas avloppsvatten, industri, fiskodling, jordbruk, glesbebyggelse, skogsbruk, nedfall och dagvatten. Diffus belastning, såsom belastning som orsakas av jordbruket, står fortfarande för största delen av näringsbelastningen i många finländska havsområden, inklusive Skärgårdshavet.

Diffus belastning framkallar fortfarande det mesta av näringsbelastningen i många finländska havsområden, inklusive Skärgårdshavet. © Bild: Riku Lumiaro / SYKE

Belastningen från land ändras på vägen från ursprungskällan till havet och vidare från åmynningar till öppet hav på grund av områdets hydrologi och vattendragens egenskaper. I kustområden och på öppet hav påverkas näringscirkulationen av många samtidiga fysikaliska, kemiska och biologiska processer. Fosforcirkulationen påverkas till exempel av biogeokemiska processer i sediment och av syrestatus på botten.

Planering av åtgärder kräver fungerande arbetsredskap

Som stöd för planeringen av åtgärder för vatten- och havsvård behövs verktyg för att bedöma de uppsatta målen för att minska belastningen samt hur tillförlitliga de här målen är med tanke på att uppnå bra förhållanden i havsmiljön. Projektet MAAMERI förbättrar och utvecklar sådana verktyg, som exempelvis Skärgårdshavets modell som för närvarande används. Projektet bygger på och kompletterar det tidigare långsiktiga arbetet med att förstå och hantera näringsbelastningar i Skärgårdshavet.

"Vårt mål är att med hjälp av till exempel harmoniseringen av forskningsinstitutens datamaterial och nytt material som baseras främst på fältstudier och satellitbilder, göra verktygen ännu bättre, mer exakta och effektiva. Arbetet i MAAMERI-projektet omfattar bland annat modellering och fjärranalys, men även fältstudier i Skärgårdshavet. I fältstudierna kan vi dra nytta av den starka kompetensen hos de deltagande organisationerna och forskningsfartyg i olika storlekar. Tillsammans kan vi få fram viktig information som fortfarande saknas om Skärgårdshavets ekosystem”, berättar Hermanni Kaartokallio, specialforskare och ledare för forskningsprojektet vid SYKE. "Vårt mål är att utveckla verktyg för att uppnå bra tillstånd i kustvattnen genom de mest kostnadseffektiva åtgärderna."

vattenskydd_logo_200x145.jpg
 

Miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd 2019–2023 utgör en betydande satsning på skyddet av våra vatten: målet är god miljöstatus i Östersjön och i inlandsvattnen. Syftet med åtgärderna i programmet är att minska näringsbelastningen från jord- och skogsbruket, tömma vrak på olja, restaurera vattendrag och minska mängden skadliga ämnen i vattnet i städerna.

Ytterligare information:

  • Specialforskare Hermanni Kaartokallio, Finlands miljöcentral SYKE, tfn +358 50 3257 580, hermanni.kaartokallio@ymparisto.fi
  • Forskningsprofessor Aarno Kotilainen, Geologiska forskningscentralen tfn +358 295 032 576, aarno.kotilainen@gtk.fi
  • Gruppchef Laura Tuomi, Meteorologiska institutet tfn +358 295 396 404, laura.tuomi@fmi.fi
  • Specialforskare Sonja Salovius-Laurén, Åbo Akademi tfn + 358 40 7426 672, sonja.salovius-lauren@abo.fi
  • Biträdande professor Jari Hänninen, Åbo universitet, Skärgårdshavets forskningsinstitut. tfn +358 504017838, jarhan@utu.fi
  • Professor Alf Norkko, Helsingfors universitet, Tvärminne forskningsstation tfn +358 40 4846608, alf.norkko@helsinki.fi
  • Enhetschef Mirja Koskinen, NTM-centralen i Egentliga Finland. tfn +358 295 022 886, mirja.koskinen@ely-keskus.fi

Målgrupp: