Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Saltpulserna har förbättrat läget i Östersjöns huvudbassäng

Pressmeddelande 2.9.2016 kl. 9.59

Konsekvenserna av saltpulserna som åren 2014, 2015 och 2016 strömmat in i Östersjön syns som en förbättring i syreläget i sänkorna öster och söder om Gotland. Östersjöns syrefattiga bottenområde har jämfört med år 2014 blivit betydligt mindre, men pulserna har inte kunnat oxidera det svavelvätehaltiga djupvattnet i hela huvudbassängen. Inverkningen av det gamla vattnet från sänkan vid Gotland som pulsen trängt undan syns vid mynningen till Finska viken. Pulserna hade ändå inte någon större inverkan på situationen i Finska viken. Resultaten kommer från forskningsfartyget Arandas forskningsresor denna sommar.

Suola_SWE_556px
Salthalten från Gotlands sänka till Finska viken i augusti 2014, 2015 och 2016 © SYKE

Gotlands sänka fortsättningsvis syrerik

Konsekvenserna av pulserna av saltigt och syrigt vatten som strömmat in genom de danska sunden märktes tydligt under forskningsresorna sommaren 2016 i sänkorna öster och söder om Gotland. Vattnets salthalt har fortsättningsvis ökat sedan förra sommaren, vilken torde bero på den nya, men betydligt mindre, men ändå viktiga saltpulsen som kom in förra vintern.

Vattnen i sänkorna norr och väster om Gotland är precis som förra sommaren syrefattiga, eftersom saltpulserna inte var tillräckliga för att oxidera hela den syrefattiga och svavelvätehaltiga vattenvolym som samlats i sänkorna.

Också i sänkan i Ålands hav har salthalten ökat troligtvis på grund av saltpulserna. I Bottenhavet och Bottenviken är salthalten däremot på samma nivå som tidigare år och syresituationen i dessa havsområden är fortsättningsvis bra. Djupvattnet i huvudbassängen kan inte i större omfattning strömma in i Bottniska viken på grund av trösklarna på bottnen.

Happi_elokuu_SWE_556px
Syreläget nära Östersjöns botten i augusti 2014, 2015 och 2016 © SYKE

Syresituationen i Finska viken rätt bra

I augusti var syresituationen i djupvattnen på öppet hav i Finska viken relativt bra. Man har observerat svavelväte endast i sänkorna i närheten av Estlands kust och vid Finska vikens mynning. Saltpulserna har inte nått Finska viken, utan stannat i norra ändan av Östersjöns huvudbassäng. Pulserna har ändå trängt framför sig gammalt näringsrikt vatten från sänkorna i huvudbassängen i Östersjön, vilket syns som låga syrehalter och höga näringshalter i djupvattnen i mynningen till Finska viken. Finska viken är i direkt kontakt till Östersjöns huvudbassäng utan någon lägre, isolerande tröskel och därför strömmar djupvatten från huvudbassäng utan hinder in i Finska viken.

På de ryska vattenområdena i östra Finska viken var syrehalten i det bottennära vattnet bra och därför var även näringshalterna förhållandevis små nära botten.

Fosfaatti_SWE_556px
Fosfat-fosfor från Gotlands sänka till Finska viken i augusti 2014, 2015 och 2016.© SYKE

Inga betydande ändringarna i bottnens tillstånd på öppenhavsområdena

Det har inte upptäckts betydande ändringar i situationen för bottendjurssamhällena i Bottniska viken jämfört med tidigare. I huvudbassängen och i Finska viken har i samband med tillfälligt förbättrade syrelägen observerats nykolonisering av vissa tåliga arter, men situationen har oftast återgått till dåligt väldigt snabbt efter att det bottennära syret försvunnit.

Det finns inga färska uppgifter om situationen i bottnen längs kusten eftersom forskningsfartyget Muikkus resa avbröts på grund av tekniska problem snabbt efter avfärd. Den avbrutna resan skulle ha varit det gamla fartygets sista. Redan år 1999 inleddes planerna för hur uppföljningen av kustvattnen och bottnen i Skärgårdshavet och Finska viken skulle fortsättas efter att Muikku avskrivits.

Vilka konsekvenser har saltpulserna i fortsättningen?

De senaste årens saltpulser har tillsvidare hejdat spridningen av det syrefattiga bottenområdet i Östersjöns huvudbassäng, vilken pågått redan länge. Pulserna och deras följder kommer sannolikt även i framtiden att påverka tillståndet i Östersjöns huvudbassäng och ekosystemet samt återspeglas tillfälligt även i Finska vikens och Bottniska vikens tillstånd. SYKEs havscentrum fortsätter att följa upp och undersöka saltpulsernas effekter i samarbete med andra institutioner som forskar i Östersjöns tillstånd samt informerar om arbetets resultat.

Se också på

Ytterligare information:

Aranda:

Reseledare, specialforskare Maiju Lehtiniemi, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 356
fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Reseledare, äldre forskare Pekka Kotilainen, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 317
fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Saltpulser:

Ledande forskare Kai Myberg, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 441 +358 295 251 441
fornamn.efternamn@ymparisto.fi
 

Bilder:

Salthalen från Gotlands sänka till Finska viken i augusti 2014, 2015 och 2016 (1500px)

Syreläget närä Östersjöns botten i augusti 2014, 2015 och 2016 (1500px)

Fosfat-fosfor från Gotlands sänka till Finska viken i augusti 2014, 2015 och 2016 (1500 px)

Bilder på Aranda:

© Panu Hänninen (Fotografen ska namnges)

Aranda 1 (3000 px)

Aranda 2 (4000 px)

Aranda 3 (4000px)


Målgrupp: