Pressmeddelande 17-02-2011 kl. 12.00
Syreläget i Östersjöns huvudbassäng och Finska vikens djupvatten är fortfarande dåligt. Det salta men syrefattiga havsvatten som ifjol kom från det danska vattnen påverkar fortfarande Östersjöns huvudbassäng och Finska viken, avslöjar resultaten från forskningsfartyget Arandas vinteruppföljningsresa. På grund av att vattnet omblandats är ytvattnets fosforhalt i Finska viken högre än i fjol. Däremot har djupvattnets fosformängd sjunkit.
Under Arandas tre veckor långa vinterexpedition undersöktes Östersjöns salt-, syre- och näringsämneshalter och dessutom plankton i Finska viken, Ålands hav, Bottenhavet och Bottenviken samt de nordöstra och centrala delarna av egentliga Östersjön.
Syreläget i djupvattnet har ändrats knappast alls på ett år. Vidstående figurer visar salt- och syreläget i Östersjöns huvudbassäng och Finska viken vintrarna 2010 och 2011. (bild 1)
Bild 1. Salt- och syrehalten i Östersjöns huvudbassäng från Gotlandsdjupet till Finska viken i januari 2010 och 2011: A) Salthalt 2010, B) salthalt 2011, C) syrehalt 2010, D) syrehalt 2011.
Fosforhalten i Finska vikens ytvatten är denna vinter högre än i fjol, men å andra sidan är fosforhalten i djupvattnet lägre än förra vintern, vilket tyder på att vattnet nu är effektivare omblandat och fosfor har transporterats från djupet närmare ytan (bild 2). Den förhöjda fosforhalten torde leda till en högre risk för algblomningar i sommar. Algblomningsprognosen ges dock först inför sommaren när man vet hur näringsläget utvecklas under slutet av vintern och våren.
Bild 2. Fosfatfosforhalten vintrarna 2010 och 2011 vid stationerna LL7 (centrala Finska viken) och XV1 (östra Finska viken, den finska kusten), F42 (Finska vikens mynning, södra sidan) och GF2 (centrala Finska viken, den estniska kusten). Rött streck: januari 2010, blått streck: januari 2011. Vattendjupet är på längdaxeln.
Läget i Bottniska viken är bättre
I Bottniska viken har läget knappast alls förändrats jämfört med förra vintern. Det salthaltiga och syrefattiga djupvattnet från Östersjöns huvudbassäng kan inte tränga in i Bottniska viken tack vare tröskeln mellan den och Östersjöns huvudbassäng. Bottenviken är fattig på fosfor och eftersom djupvattnet inte lider av syrebrist kan fosfor inte frigöras från bottnen som det gör i Östersjöns huvudbassäng och Finska viken (bild 3).
Bild 3. Salt- och syrehalterna från Östersjöns huvudbassäng till Bottenviken i januari 2010 och 2011. A) salthalt 2010, B) salthalt 2011, C) syrehalt 2010, D) syrehalt 2011.
Mängden kammaneter oförändrad
Kammaneternas riklighet följdes upp i Finska viken. Mängderna kammaneter låg på samma nivå som förra vintern. Arktiska kammaneter påträffades vid alla stationer medräknat den allra östligaste delen av Finska viken. De största tätheterna (2800 individ per kvadratmeter) påträffades dock i den centrala Finska viken där djupvattnet är några promille mera salt än i öster. Den arktiska kammaneten är en saltvattensart och i norra Östersjön lever den på gränsen till sitt salthaltsminimum. Den amerikanska kammaneten har fortfarande inte påträffats i finska territorialvatten.
Mer information
Arandas expeditionsledare, specialforskare Juha Flinkman,
Finlands miljöcentral SYKE,
tfn. 040 750 3911,
fornamn.efternamn[at]ymparisto.fi
Maneterna
Specialforskare Maiju Lehtiniemi,
Finlands miljöcentral SYKE,
tfn. 040 725 5085,
fornamn.efternamn[at]ymparisto.fi
Chefredaktör för webbservice Aira Saloniemi,
Finlands miljöcentral SYKE,
tfn. 0400 148875,
fornamn.efternamn[at]ymparisto.fi