Pressmeddelande 04-04-2011 kl. 0.00
Snön började smälta i medlet av mars i södra och västra Finland, men under den sista veckan av månaden snöade det åter i södra Finland. I landets södra och mellersta delar finns det fortfarande betydligt mera snö än vanligt, i största delen av Lappland förekommer däremot mindre snö än vanligt. På grund av det kalla vädret fortsatte vattenståndet att sjunka i mars, och avrinningen var fortfarande liten. I synnerhet i södra Finland och Vuoksens vattensystem är vattenståndet lågt. Även grundvattenståndet är betydligt lägre i hela landet än medelvärdet för tidpunkten. Tjäldjupet är litet för denna tid av året i södra och mellersta Finland, i norra Finland stort. Den totala istjockleken i sjöar förändrades inte just alls under mars månaden, men ställvis blev kärnisen något tunnare. Vårflödet blir sannolikt större än i allmänhet i södra Finland och södra och mellersta Österbotten. Översvämningar kommer att uppstå vid sydkusten ungefär i mitten av april, i Österbotten i slutet av april.
Nederbörd
Nederbördssumman för mars varierade kring 30 mm. I norra Lappland var nederbörden mindre, ställvis bara ca 10 mm. Månadsnederbörden låg nära långtidsmedelvärdet eller något under det. Nederbörden bestod huvudsakligen av snö.
Snöbelastning
Snöns vattenvärde (mm) eller snöbelastningen (kg/m3) växte i hela landet ännu i början av mars. Mest ökade dessa i södra Lappland och norra Österbotten. Efter mitten av månaden började snön smälta i södra och västra Finland, men snöns vattenvärde minskade ändå inte nämnvärt. Under den sista veckan av mars snöade det igen i södra Finland. I slutet av månaden var snöns vattenvärde i en stor del av landet 130–180 mm. I västra Finland, Tavastland och södra, mellersta och norra Österbotten samt i södra Lappland fanns det mindre snö, uttryckt i snöns vattenvärde 100–130 mm. I de östligaste delarna av landet var snöns vattenvärde störst, ställvis över 200 mm. I landets södra och mellersta delar fanns det betydligt mera snö än vanligt den här tiden av året, vid kusten var snömängden ställvis rentav dubbelt så stor som långtidsmedelvärdet. I största delen av Lappland fanns det däremot ovanligt lite snö.
Snötätheten på tak var i mars på många håll över 250 kg/m3, vilket betyder att ett 50 cm tjockt snötäcke vägde över 125 kg/m2 och ett en meter tjockt snötäcke över 250 kg/m2. Snön på många tak smalt i vårsolen, och i södra Finland mättes snötätheter på mer än 300 kg/m3. Vid västkusten var snöbelastningen nu på många håll större än dimensioneringsvärdet för snö på tak för byggnader som byggts under åren 1955–1969, och i södra Österbotten rasade jordbruks- och industribyggnaders tak. I östra Finland överskred snöbelastningen dimensioneringsvärdet för hus byggda efter 1969.
Snö samlas på taken på ett annat sätt än i terrängen, och på några ställen kan det uppstå så tjocka drivor att snöbelastningen blir dubbelt så stor som i terrängen. Fastighetsägarna bör därför aktivt följa hur snö samlas på taket och vid behov se till att snön skottas ner. Snö och is på taket kan särskilt under blidväder plötsligt glida ner. Det här sker i allmänhet snabbt och plötsligt och kan leda till livsfarliga situationer.
Vattenstånd och vattenföring
Eftersom det var så kallt i mars påfylldes sjöar och vattendrag inte ännu av smältvatten, och därför fortsatte vattenståndet att sjunka och vattenföringen att minska. I naturliga sjöar var förändringarna i vattenståndet huvudsakligen små, men i synnerhet i snörika trakter sänktes många reglerade sjöars vattenstånd betydligt för att göra utrymme för smältvattnen. I landets södra och mellersta delar och i södra Lappland låg vattenståndet i en stor del av sjöarna under långtidsmedelvärdet för tidpunkten. Skillnaderna mellan de faktiska värdena och medelvärdena var störst, rentav en halv meter, i stora sjöar i Vuoksens vattensystem. I övriga delar av landet låg vattenstånden närmare medelvärdena. Vattenföringen i de största vattensystemen, särskilt i södra och östra Finland, var mindre än medelvärdet för tidpunkten
Grundvattenstånd
Grundvattenståndet låg i mars 20–40 cm under medelvärdet. I Lappland var skillnaden till medelvärdet mindre, 5–20 cm. Eftersom temperaturen fortsättningsvis var kring noll, hade smältvattnen inte ännu inverkan på grundvattenstånden. Enligt prognosen kommer grundvattennivåerna i södra och mellersta Finland att stiga då vädret blir varmare. Prognosen förutspår dock att grundvattenytorna i norra Finland börjar stiga först i slutet av april.
Istjocklek
Det skedde inga större förändringar i den totala istjockleken i sjöar i mars. I södra och mellersta Finland minskade dock kärnisens tjocklek ställvis med 1–2 cm. I slutet av månaden var istjockleken 50–70 cm i så gott som hela landet. I landets södra och mellersta delar är isen alltjämt 5–10 cm tjockare än långtidsmedelvärdena, i norra Finland kring medelvärdet eller något därunder. I landets södra och mellersta delar är andelen stöpis stor, ställvis mer än hälften av den totala istjockleken. I norra Finland är stöpisen ungefär 5–10 cm tjock.
Den som rör sig på isen bör vara försiktig, för när snötäcket blir tillräckligt tunt, gör solen isen skörare vilket leder till att även ett tjockt istäcke kan ge vika under fötterna. Istjockleken i en sjö kan variera stort och exempelvis vid strömställen kan isen vara mycket tunn.
Tjäle
På grund av det tjocka snötäcket uppnåddes det maximala tjäldjupet i södra och mellersta Finland redan i månadsskiftet januari-februari. I slutet av mars var tjäldjupet 0–30 cm, dvs. 5–20 cm under medelvärdet för tidpunkten. I östra Finland var tjäldjupet 10–40 cm, vilket är 0–10 cm över medelvärdet. Det maximala tjäldjupet uppmättes där i mitten av mars. I norra Finland var tjälskiktet 40–160 cm djupt, dvs. 10–40 cm över medelvärdet. I norr uppnås det maximala tjäldjupet sannolikt i början av april.
Prognos
Vårflödet blir sannolikt kraftigare än i allmänhet i södra Finland och södra och mellersta Österbotten till följd av den stora snömängden. Utgående från de nuvarande väderprognoserna och det genomsnittliga vårvädret kommer översvämningar sannolikt att uppstå vid sydkusten i mitten av april och i norra och mellersta Österbotten i slutet av april.
Vårens flödestopp kommer troligen att vara så stor i södra Österbotten att åars yta eventuellt överstiger översvämningsgränsen. Det här betyder att man är tvungen att avtappa åvatten till översvämningsområden skyddade av vallar. Översvämningar som är större än i allmänhet förutspås för tillfället i synnerhet till Karvianjokis, Kyrö älvs och Lappo ås vattensystem. Även i små åar vid kusten i södra Österbotten kommer översvämningarna att vara större än i allmänhet. I Perho å och Lestijoki å i mellersta Österbotten kommer vårens flödestopp att vara större än medelvärdet eller åtminstone i nivå med medelvärdet.
Storleken på översvämningar är i stor grad beroende av vädret under snösmältningsperioden; snabb uppvärmning och regn leder tills större översvämningar, långsam snösmältning eller avbrott i snösmältningen däremot till mindre översvämningar. Risken för översvämningar som beror på isproppar är stor i vattendrag i södra och mellersta Österbotten på grund av de ovanligt tjocka isarna.
Om snön smälter på en gång, kommer flödestoppen i år att vara betydligt större än förra våren även i södra Finland. Vattenföringen ökar eventuellt redan i början av april i södra Finland. Flödestoppen vid Åggelby i Vanda å förutspås vara lika stor eller större än maximivattenföringen våren 2010. I små vattendrag vid sydkusten som samlar upp smältvattnen från de snörikaste områdena vid kusten kan översvämningarna bli betydligt större än vanligt. Det finns rikligt med is i många åar och det finns en risk för isproppar särskilt i sydvästra Finland. Även i Loiminjoki å förutspås översvämningen bli lika stort eller rentav större än förra våren, och risken för att strandåkrar utmed ån översvämmas är stor.
Saimens vattenstånd torde stiga i april–maj från den nuvarande nivån på något under medelvärdet till närheten av medelvärdet för tidpunkten. I många små och medelstora sjöar i Kumo älvs, Kymmene älvs och Vuoksens vattensystem kan vattenståndet bli något högre än vanligt på grund av att snöns vattenvärde är högre än medelvärdet.
I Lappland och Kajanaland finns det mindre snö än i allmänhet den här tiden av året, så översvämningarna väntas vara i nivå med medelvärdet eller något mindre, och flödestopparna inträffar huvudsakligen först i maj. I Ule älvs vattensystem förutspås vattenföringen och vattenståndet börja öka i slutet av april och inflödet vara i vanlig storleksklass.
Mer information
Vattenläget i allmänhet
-
Ledande Hydrolog Esko Kuusisto, SYKE,
tel. 040 831 9165, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Hydrolog Heidi Sjöblom, SYKE, tel. 0400 148 603, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Forskare Eliisa Haavanlammi, SYKE, tel. 0400 148 537, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Grundvatten och tjäle
-
Forskare Mirjam Orvomaa, SYKE, tel. 040 353 9329, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Geohydrolog Risto Mäkinen, SYKE, tel. 040 740 2549, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Hydrologiska prognoser
-
Ledande hydrolog Bertel Vehviläinen, SYKE,
tel. 040 561 5533, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
-
Hydrolog Noora Veijalainen, SYKE, tel. 0400 148 545, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Till början av sidan