Pressmeddelande 12-10-2011 kl. 12.00
Landskapssjötävlingen har avslutats och Finlands alla 19 landskap har nu en egen landskapssjö. I finalen mottogs sammanlagt ungefär 13 000 röster via textmeddelande och vykort.
Klara omröstningsresultat fick man i Kymmenedalen, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten där vinnarsjöarna Vuohijärvi, Lappajärvi och Lestijärvi fick över 70 % av rösterna. Klara vinnare var även Pyhäjärvi i Pyhäjärvi i Norra Österbotten, Vanajavesi i Egentliga Tavastland och Pielinen i Norra Karelen.
– Konkurrensen var som hårdast i Kajanaland och Egentliga Finland, där ledningen växlade fram och tillbaka under omröstningen. Lentua i Kajanaland och Painio i Egentliga Finland fick dock till slut se sig besegrade av favoriterna, Ule träsk och Pyhäjärvi i Säkylä, berättar Finlands miljöcentrals webbredaktör Matti Lindholm.
Över 40 % av rösterna gavs i Nyland. Titeln som landskapssjö gick till Tusby träsk med 3 352 röster framför Lojo sjö som fick 2 128 röster. Antalet röster som Lojo sjö fick hade gott och väl räckt till en vinnarplats i vilket som helst av de andra landskapen.
Vinnaren är inte alltid den största sjön
I flera landskap räckte det inte till att vara landskapets största sjö för att vinna. I till exempel Mellersta Finland vann Keitele framom Päijänne, och i Birkaland Längelmävesi framom Näsijärvi. I södra Savolax täcker Saimen en stor del av landskapet och landskapet marknadsför sig till och med som Saimens landskap, men i omröstningen drog den klara och karga Puula det längsta strået.
– Den största överraskningen i tävlingen enligt mig var att Kallavesi kom på andra plats i Norra Savolax, och det med tydliga siffror. Kanske Kallavesi ansågs som en så klar vinnare att ingen förde en omfattande kampanj för den. Juojärvi är i vilket fall som helst en vacker och mångsidig sjö som absolut förtjänar sin titel, konstaterar Esko Kuusisto, hydrolog på Finlands miljöcentral.
Satakunta och Egentliga Finland delar samma landskapssjö
Pyhäjärvi i Säkylä utsågs till landskapssjö både i Satakunta och i Egentliga Finland. I Satakunta var resultatet tämligen givet, men i Egentliga Finland förlorade lilla Painio med bara tio röster. Det blev inga fler sjöar som delas av två landskap, eftersom Päijänne endast vann i Päijänne-Tavastland och Saimen endast i Södra Karelen.
Landskapssjöarna ger en bild av Finlands sjöar
Bland landskapssjöarna finns en representant för nästan alla sjötyper i Finland. Vi hittar stora och djupa sjöar som Enare träsk och små och grunda som Lestijärvi. Många är humussjöar som Lappajärvi, och andra har klart vatten som Vuohijärvi. Den naturliga frodigheten varierar från de frodiga och kalkrika Östra och Västra Kyrksundet till den mycket karga Puula.
– Största delen av landskapssjöarna har en god eller utmärkt ekologiskt status. Statusen i Vanajavesi, Lappajärvi och Larsmosjön är mättlig och statusen i Tusby träsk bara otillfredsställande. I en del av de större sjöarna finns även områden som är i ett sämre skick. Överlag motsvarar landskapssjöarnas tillstånd nästan exakt det allmänna tillståndet bland sjöarna i Finland, bedömer Sari Mitikka, limnolog på Finlands miljöcentral.
Landskapssjötävlingens skeden
Landskapssjötävlingen har pågått sedan mars på webbplatsen Järviwiki som Finlands Miljöcentral upprättat.
I tävlingens första skede fick medborgarna föreslå och motivera lämpliga kandidater för titeln som landskapssjö. Sammanlagt inkom omkring 500 synpunkter och över 150 olika sjöar föreslogs.
Tävlingens jury gick igenom förslagen och utnämnde på basis av dem tre finalister för varje landskap som gick vidare till tävlingens andra skede. Andra skedet genomfördes 14–30 september som en omröstning via textmeddelande eller vykort. Den sjö som fått flest röster i varje landskap utnämns nu till landskapssjö.
Landskapssjötävlingen ordnades av Finlands miljöcentral i samarbete med YLE:s program Suomi Express. Maa- ja vesitekniikan tuki ry finansierade tävlingen.
Finlands landskapssjöar
Landskap
|
Landskapssjö
|
Röstandelen i landskapet
|
Åland |
Östra och Västra Kyrksundet |
47 % |
Södra-Karelen |
Saimen |
56 % |
Södra-Österbotten |
Lappajärvi |
71 % |
Södra-Savolax |
Puula |
55 % |
Kajanaland |
Ule träsk |
42 % |
Egentliga Tavastland |
Vanajavesi |
61 % |
Mellersta-Österbotten |
Lestijärvi |
71 % |
Mellersta-Finland |
Keitele |
51 % |
Kymmenedalen |
Vuohijärvi |
74 % |
Lappland |
Enare träsk |
51 % |
Birkaland |
Längelmävesi |
55 % |
Österbotten |
Larsmosjön |
40 % |
Norra-Karelen |
Pielinen |
61 % |
Norra-Österbotten |
Pyhjärvi i Pyhäjärvi |
68 % |
Norra-Savolax |
Juojärvi |
45 % |
Päijänne-Tavastland |
Päijänne |
58 % |
Satakunta |
Pyhäjärvi i Säkylä |
59 % |
Nyland |
Tusby träsk |
60 % |
Egentliga-Finland |
Pyhäjärvi i Säkylä |
45 % |
Finlands miljöcentral tackar alla som röstade och alla som föreslog sjöar!
Ytterligare information
Ledande hydrolog Esko Kuusisto, Finlands miljöcentral SYKE,
tfn 040 831 9165
Webbredaktör Matti Lindholm, SYKE, tfn 0400 148 555
Sjöarnas vattenkvalitet: Limnolog Sari Mitikka, SYKE, tfn 0400 148 827
Informatör Ulla Sonck, SYKEs kommunikation, tfn 040 740 2186
fornamn.efternamn@ymparisto.fi