I Södra Savolax genomförs ett pilotprojekt om export av giltiga planer till ett format som krävs av datasystemet

Nyhet 26-09-2022 kl. 10.25

Kommunerna i Södra Savolax letar tillsammans med NTM-centralen och en konsultgrupp efter bästa praxis för att exportera planer till ett datamodellformat. Arbetet är en nära dialog där värdet av lokal tyst kunskap är ovärderligt.

I pilotprojektet Gällande planer till datasystemet för den byggda miljön (VOOKA) skapas en verksamhetsmodell som ska användas för att exportera Finlands samtliga kommuners detalj- och generalplaner till ett nationellt datamodellformat. Projektet koordineras av Finlands miljöcentral SYKE. Konsultgruppen Ubisplan utsågs i somras för att ansvara för genomförandet av pilotprojektet. Projektet genomförs i nära samarbete med kommunerna och NTM-centralen i Södra Savolax.

– I arbetet ingår mycket anskaffning av material, behandling, utredning, harmonisering, städning, jämförelse, insamling av plandokument och identifiering av brister, förklarar Ubigus verkställande direktör och konsultgruppens projektledare Ilpo Tammi.

I praktiken jämför konsultgruppen kommunernas planmaterial särskilt med Lantmäteriverkets material. På detta sätt kan man identifiera avvikelser i planerna.

– Kvaliteten på uppgifterna varierar mellan och till och med inom kommunerna. Liknande material från olika parter kan skilja sig förvånansvärt mycket från varandra. Till exempel kan uppfattningarna om antalet giltiga planer ställvis avvika avsevärt från varandra mellan kommunens och Lantmäteriverkets material. Dessutom har det framkommit skillnader i praxis när det gäller hur materialet utarbetats. Planerna innehåller många historiska skikt, berättar Tammi.

Uppgifterna från planindexen, dvs. planernas registerkartor, kan delvis jämföras automatiskt. Osäkerheter flaggas och kontrolleras, och orsakerna till avvikelserna utreds. Ibland kan det vara fråga om att allt material inte varit tillgängligt i jämförelsen. Skillnaderna kan också bero på variationer i planläggningsmätningens noggrannhet eller på att alla plan- eller mätningsuppgifter inte har uppdaterats i fastighetsdatasystemet.

Slutresultatet av VOOKA-pilotprojektet är att detalj- och generalplanerna för Södra Savolax kommuner, inklusive strandplanerna, har exporterats till ett nationellt datamodellformat. Hela planen exporteras dock inte till datamodellformatet, utan endast planområdets yttre gräns till vilken man sedan kopplar de planrelaterade planbestämmelserna och planbeskrivningen.

Målet med pilotprojektet är att utarbeta ett enda planmaterial; att harmonisera planerna så att de uppfyller både kommunens och myndigheternas behov. Enhetliga lösningar eftersträvas tillsammans med kommunerna.

– Vi hade en workshop med kommunerna den 22 september där vi gick igenom exempel på skillnader i materialen. Tillsammans strävar vi efter att lösa problemen så att vi kan hitta en lösning som tillfredsställer alla parter, berättar Tammi.

Utöver en enhetlig verksamhetsmodell utarbetar man under projektet också anvisningar och en förvaltningsmodell som ska användas för att fortsätta arbetet på ett nationellt plan. Målet är att planuppgifterna ska finnas tillgängliga i hela Finland i datasystemet före den 1 januari 2029.

– Vi ville starta detta krävande projekt med ett pilotprojekt eftersom det inte fanns någon känd färdig process för hur det lönar sig att utföra arbetet. De observationer, erfarenheter, hinder som uppstår och deras orsaker och även misslyckanden som ackumuleras i pilotprojektet utgör alla verkligen värdefull information. Piloten lägger grunden och stakar ut en väg för det fortsatta arbetet, berättar projektledare Kaarina Vartiainen från Finlands miljöcentral.

I projektet jämförs planindexmaterial och identifieras skillnader i fastighetsgränserna och planområdenas yttre gränser. En del av jämförelsen kan göras automatiskt. Målet är ett harmoniserat planindex, dvs. en registerkarta över giltiga planer.
En exempelbeskrivning av jämförelsen av detaljplanindexets material. Vissa av de olika indexmaterialen kan motsvara gränsdragningen i den ursprungliga planen helt eller delvis, och verkligheten kan vara en kombination av olika material. Ofta följer detaljplanernas gränser fastighetsgränserna, men inte alltid (till exempel allmänna områden, stora fastigheter osv.). Samtidigt finns det dock skillnader i tolknings- och mätnoggrannheten vad gäller fastighetsgränser (och rösen).

Lokalkännedom och kunskaper om historia är ovärderliga

Utöver att skicka in planer kräver deltagande i pilotprojektet också att kommunerna söker efter material och för dialog. Trots att detta för närvarande ökar arbetsbördan, kommer arbetet att bli lättare i framtiden.

– Kommunerna har inte mycket extra resurser och att skicka in planer och söka efter material kan kännas som extra arbete. På lång sikt kommer ett material som är i ett enhetligt format och som finns tillgängligt på ett ställe att minska kommunernas underhållsbörda och förbättra kvaliteten på information och tjänster, betonar Tammi.

Markanvändningsexpert Jari Ahonen från NTM-centralen i Södra Savolax har en central roll i utrednings- och harmoniseringsarbetet. Ahonen har deltagit i KaavaDigi-projektet som startade i Södra Savolax hösten 2020. Projektet syftar till att främja digitaliseringen av informationen om den byggda miljön i landskapet. Man har i projektet kartlagt planmaterialen för samtliga tolv kommuner och de geodataprogram som kommunerna använder. Under sin långa karriär har Ahonen samlat mycket kunskap om områdets planläggning och kommunernas behov, och han känner också till planläggningsexperterna i området.

– I de flesta kommunerna har planerna redan skannats i PDF-format, vilket har gjort arbetet snabbare. De största bristerna har funnits i stranddetaljplanerna, men skanningen av deras material och digitaliseringen av plangränserna utgör inte heller ett oöverstigligt hinder. När arbetet har gjorts en gång bevaras materialet och informationen är tillgänglig för alla. Detta underlättar kommunernas arbete i framtiden. Det material som genereras under projektet och dess pilotprojekt kommer även att stå till kommunernas förfogande, säger Ahonen.

Ahonens kompetens och nätverk har varit ovärderliga i pilotprojektet.

– Jari har mycket tyst kunskap om hur saker har gjorts tidigare och varför de har gjorts på ett visst sätt. Motsvarande tyst kunskap finns också rikligt i kommunerna, men på många ställen går bland annat flera planläggare i pension under de närmaste åren, och det kan hända att all tyst kunskap inte kommer att överföras vidare. Det börjar vara de sista stunderna att göra detta arbete nu när denna kunskap fortfarande är tillgänglig, betonar Tammi.

Samarbetet med Lantmäteriverket har också varit smidigt.

– Lantmäteriverket gjorde mycket snabbt de nödvändiga ändringarna i fastighetsdatasystemet så att vi fick tillgång till planuppgifterna, tackar Tammi.

Syftet med VOOKA-projektet är att exportera plangränserna för alla detalj- och generalplaner som är i kraft i Finland till ett nationellt, interoperabelt datamodellformat och överföra materialet till datasystemet för den byggda miljön. I arbetet ingår även stranddetaljplaner och strandgeneralplaner. Ubisplan-gruppen ansvarar för pilotprojektets genomförande. Gruppen omfattar företagen Ubigu, Gispo och Plandisain.

Projektet är kopplat till miljöministeriets och SYKE:s Ryhti-projekt som reformerar hanteringen, behandlingen och utnyttjandet av information om den byggda miljön. Som en del av Ryhti-projektet genomför man också datasystemet för den byggda miljön. I datasystemet samlas information om områdesanvändning och byggnader i ett interoperabelt format.

För ytterligare frågor

Verkställande direktör Ilpo Tammi
Ubigu Oy, kontaktperson för pilotprojektets konsultgrupp
fornamn.efternamn@ubigu.fi
tfn 050 434 7939

Markanvändningsexpert Jari Ahonen
NTM-centralen i Södra Savolax, pilotområdets kontaktperson
fornamn.efternamn@ely-keskus.fi
tfn 050 396 2076

Specialforskare Kaarina Vartiainen
Finlands miljöcentral SYKE, projektledare för VOOKA-projektet
fornamn.efternamn@syke.fi
tfn 050 436 1796


Målgrupp: