Gå till innehållet

Finlands miljöcentral | Suomen ympäristökeskus | Finnish Environment Institute

sykefi header valkoinen

Avhandling om dåligt kända kammaneter i Östersjön och det arktiska området

Pressmeddelande 8.4.2014 kl. 16.06

Sampling.jpg

Forskaren Sanna Majaneva dök efter kammanetexemplar också på Spetsbergen. Foto: Peter Leopold.

Kammaneterna, som hör till världens äldsta djur och har levat i haven under miljoner år, har bevarat sin hemlighet intill dessa dagar. Forskaren Sanna Majaneva har i sin avhandling, som granskas på fredagen, utrett den arktiska kammanetens, Mertensia ovum, liv i det arktiska havsområdet och i Östersjön.

"Vi vet alltför lite om kammaneterna och andra djur som hör till gruppen geléplankton, såsom medusor.  Det finns också brister i identifikationsmetoderna, trots att geléplanktonarterna kan förekomma rikligt i ekosystemet och kraftigt påverka både lägre och högre nivåer av näringsväven", säger Majaneva.

Majaneva påpekar att rubriken på hennes avhandling kunde ha varit: Varför vet vi så lite om kammaneterna? Den officiella rubriken är ”Kampamaneettien monimuotoisuudesta ja ekologisesta roolista - esimerkkinä arktisen alueen ja Itämeren Mertensia ovum” (Om mångfalden bland kammaneterna och deras ekologiska roll – Mertensia ovum i det arktiska området och i Östersjön som exempel).

Före den här studien fanns det mycket knapp kunskap om den arktiska kammaneten, och den var också ofta förvanskad. I Östersjön identifierades arten för första gången med hjälp av DNA-metoder 2008.

"I den tidigare forskningen ansågs havskrusbäret (Pleurobrachia pileus) vara den enda kammaneten i norra Östersjön. I min studie påträffades den över huvud taget inte i norra Östersjön. Den här observationen stöder tanken på att kammaneterna i området tidigare har felidentifierats och att den arktiska kammaneten förekommer i Östersjön som en relikt från istiden och inte som en främmande art. Alldeles säkert är det här nu ännu inte, och därför fortsätter undersökningarna", säger Sanna Majaneva.

Flera omständigheter ligger bakom svårigheten att identifiera arterna. Individerna är sköra och arterna ofta bristfälligt beskrivna. Dessutom begränsas noggrannheten i de genetiska identifikationsmetoderna av att det finns så få gensekvenser. En av avhandlingens slutsatser är att artidentifikationen av kammaneterna är säkrast när man kombinerar fotografier av individer med morfologiska identifikationsmetoder och metoder på molekylnivå.

Geléplankton med i de regionala uppföljningsprogrammen?

Den arktiska kammaneten blir närmare 10 cm lång i hemvattnen i det arktiska området. Den är ett omättligt rovdjur, vars huvudsakliga föda består av hoppkräftor (exempelvis arter av Calanus).

Mertensia ovum_Itämeri_Kuvannut Maiju Lehtiniemi.jpg

Arktisk kammanet Mertensia ovum. Foto: Maiju Lehtiniemi.

Arten förekommer ganska allmänt från södra Östersjön till Finska viken och Bottenhavet. Arten klarar sig alltså också i lägre salthalter än dem i oceanerna, men är mycket mindre. De största individerna som påträffades i norra Östersjön var mindre än en centimeter långa.  Därför livnär de sig på mikroskopiskt små planktonorganismer.

"Den arktiska kammanetens roll i det arktiska områdets och Östersjöns ekosystem är oklar, eftersom det har funnits begränsat med uppgifter om täthet och forskningsdata. Det är klart att M. ovums verkan i det arktiska planktonsamhället är större än vi tidigare tänkt, särskilt om vi beaktar den fläckvisa förekomsten av arten och dess byte. Vi kommer knappast att få med geléplanktonen permanent i de regionala uppföljningsprogrammen".

Miljöförändringar i framtiden kommer att påverka populationerna i de olika områdena på olika sätt. I Östersjön förutspås dess förekomstområde minska med klimatförändringen, medan det i det arktiska området sannolikt hålls oförändrat.

Förekomsten av den amerikanska kammaneten, Mnemiopsis leidyi, som anses vara en skadlig främmande art, begränsas i Östersjön till området söder om Bornholmbassängen. Inga observationer har gjorts i det finländska vattenområdet.

Den globala ökningen av geléplankton har väckt mycket diskussion under de senaste åren. Forskarna är emellertid inte eniga om saken, eftersom det tills vidare inte finns tillförlitliga metoder att bedöma antalet medusor och kammaneter, och långtidsmaterial saknas också.

Uppgifter om avhandlingen

Sanna Majaneva: Understanding the biodiversity and ecological importance of ctenophores - Lessons from Arctic and Baltic Mertensia ovum. Helsingfors universitet.

Disputation: Fredagen den 11 april 2014 klockan 12.00, Brobergsterrassen 3 A, auditorium 107, Helsingfors

Opponent: Steven Haddock, Monterey Bay Aquarium Research Institute, USA. Handledare: Maiju Lehtiniemi (SYKE), Jørgen Berge (Universitetet i Tromsø) och Elena Gorokhova (Stockholms universitet).

Mer information:

Sanna Majaneva, forskare
Tfn +358 (0)503384235
sanna.majaneva@gmail.com

Aira Saloniemi, kommunikationsexpert
Kommunikationen vid SYKE
Tfn 0400 148875
fornamn.efternamn@ymparisto.fi


Målgrupp: